Slarv med journaler och förbehandlingar består
Gunilla Hult Backlund är generaldirektör på Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Hon var tidigare generaldirektör på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). Foto: Sofia Runarsdotter

Slarv med journaler och förbehandlingar består

Vad har IVO sett? 3 apr 2019
Dela artikeln
Slarv med journaler och protetik utan att först behandla karies och parodontit. Det är två återkommande brister som Inspektionen för vård och omsorg (IVO) beskriver i en ny rapport.

Rapporten ”Vad har IVO sett? 2018” publicerades i mars 2019. Den sammanfattar IVO:s arbete med tillsyn, tillståndsprövning och klagomål enligt patientsäkerhetslagen.

Rapporten baseras i första hand på avvikelser som rapporterades in till myndigheten under förra året.

Ett problem som IVO har sett tidigare och som består är att många journaler är undermåliga. De är ofta mycket kortfattade och det saknas uppgifter.

”Ofullständiga journaler medför en risk för att patienternas fortsatta behandling inte blir säker och av god kvalitet,” skriver IVO.

Brister i journaler

* Frågor som varför patienten har sökt tandvård, vad patienten har för sjukdomshistoria och vilka mediciner patienten tar lämnas ofta obesvarade.

* Det kan saknas registrering av patientens tandhälsa, behandlingsplan och behandlingsalternativ.

* Det framgår sällan om patienten har lämnat sitt samtycke.

* Även uppgifter som ska stå med i journalen i samband med antibiotikabehandling eller rotbehandling kan saknas.

* Dokumentationen är ofta skriven med färdiga textmallar för att motivera ersättning från det statliga tandvårdsstödet istället för att beskriva vården.

Den praktiska konsekvensen av en bristfällig journal kan till exempel vara att en patient med ökad blödningsrisk får en allvarlig blödning under eller efter en behandling eller att en patient med allergi får en livshotande allergisk reaktion.

Protetik på sjuka tänder

Ett annat återkommande problem som IVO har sett under 2018 är fall där patienter har fått kronor, broar och implantat utan att karies och parodontit först har behandlats. Röntgenbilderna avslöjar sjukdom under nya protetiska konstruktioner.

Det innebär att prognosen försämras och att patienterna ofta får stora problem och behöver mer tandvård än de annars hade behövt.

”Obehandlad karies och tandlossning kan leda till stora skador i munnen, som i sin tur kan leda till smärta, infektioner och risk för att tänder går förlorade,” skriver IVO i rapporten.

“Vi ser att barn får diagnoser onödigt sent.”

Barn får diagnosen för sent

Uteblivna kontroller av bettutvecklingen hos barn är ett annat problem som har kommit fram i lex Mariaanmälningar under 2018.

”Vi ser att barn får diagnoser onödigt sent på grund av att vårdgivare inte kontrollerar barnens bettutveckling i tillräcklig utsträckning,” skriver IVO.

Det vanligaste problemet är att tandvården missar att diagnosticera att hörntänderna i överkäken inte har kommit fram vid tandväxlingen. Det kan leda till resorptionsskador hos angränsande tänder och att tänder går förlorade.

Kompetensen måste ökas

En orsak som IVO pekar ut är att tandhygienister och tandsköterskor missar diagnosen eftersom de saknar tillräcklig utbildning i hur bettutvecklingen ska kontrolleras.

”Vårdgivarna behöver därför hitta lösningar på hur de ska säkra sin kompetens när det gäller bettutvecklingskontroller,” skriver IVO.

Klagomål

Under 2018 utredde IVO sammanlagt 270 klagomålsärenden enligt både de tidigare och nu gällande bestämmelserna om klagomål.

IVO framförde kritik i 132 av fallen, vilket motsvarar 49 procent.

Lex Maria

Under 2018 fattade IVO beslut om 64 lex Maria-ärenden och tog emot 56 lex Maria-anmälningar.

I 13 fall inledde IVO fortsatt tillsyn efter att ha tagit emot anmälan.

Läs Tandläkartidningens etikartiklar med bland annat IVO-fall här

Läs rapporten ”Vad har IVO sett? 2018” här.
Janet Suslick

Vuxentandvården 2018

* Knappt fyra miljoner vuxna patienter gjorde uppåt tio miljoner tandvårdsbesök 2018.

* 58 procent av de vuxna patienterna besökte privattandvården och 42 procent folktandvården.

* Det fanns cirka 1 650 privata vårdgivare 2018. Runt 650 av dem hade fler än en mottagning.

Källa: Vad har IVO sett? 2018

Text: Janet Suslick

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in, kontakta webbredaktören: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.
Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch