Den nuvarande utformningen av tandvårdsstödet kan medföra att tandvården gör fler röntgenundersökningar än vad som egentligen behövs. Strålsäkerhetsmyndigheten föreslår därför att ersättning genom tandvårdsstödet enbart ska gå till berättigade röntgenundersökningar, alltså sådana som har utförts på individuell indikation. SSM menar att den risk för skada som en individ utsätts för av strålningen ska vägas upp av den hälsovinst som undersökningen leder till.
I sitt svar på remissen om utredningen av tandvårdsstödet som lades fram i höstas skriver myndigheten också att tandvårdsstöd bara bör betalas ut till kliniker som har giltiga tillstånd för att genomföra röntgenundersökningar.
Enligt SSM har undersökningar med panoramaröntgen till ett värde av 10–20 miljoner kronor genomförts på kliniker som saknar tillstånd.
Läs Strålsäkerhetsmyndighetens remissvar på myndighetens hemsida.
Detta var ett befängt förslag. Vem avgör vilken röntgenundersökning som behövs? Tandläkaren eller SSM? Självklart ska en indikation finnas innan man tar en röntgenbild. Screening bör förvisso inte tillåtas generellt. Men om syftet är diagnostisk undersökning eller för att fastställa en befintlig diagnos, hur ska vi kunna göra detta utan röntgen? Till saken hör att dagens digitalröntgen ger stråldoser på c:a 1/10 av analog röntgen.
Om sen vissa externa myndigheter av någon oklar anledning anser att FK ska dra ner på tandvårdsstödet , det tycker jag är ett solklart övertramp. Det ska bestämmas av FK och ingen annan.