Statens styrning av tandvården har skärpts

Forskning 19 dec 2017
Dela artikeln
Den statliga styrningen av tandvården har skärpts det senaste decenniet. Trots det har tandläkarna kvar sin autonomi, menar forskare som har granskat förändringen.

Sedan Tandvårdsreformen 2008 har staten skärpt styrningen över vuxentandvården genom att koppla ersättningarna till de nationella riktlinjerna och kvalitetsindikatorerna. Det kan Cecilia Franzén, odontologie doktor och lektor i samhällsodontologi vid Malmö högskola, visa i sin analys av dokument från statliga offentliga utredningar samt olika myndigheter.

– Staten ville då ha en mer både kunskapsstyrd och ekonomistyrd tandvård, säger hon.

Men trots den ökade styrningen finner Cecilia Franzén att tandläkarnas autonomi inte har påverkats nämnvärt. Hon jämför med sjukvården där styrningen är annorlunda, med budgetkrav och begränsningar som inte finns inom tandvården.

– Tandläkarna har fortfarande kvar sitt handlingsutrymme att bestämma vilken vård som ska utföras. Det finns alltid flera behandlingsalternativ att välja mellan, säger hon.

I studien kommer Cecilia Franzén fram till att det i dag råder en ganska bra balans mellan statens reglering och tandläkarnas autonomi.

– Detta är väldigt viktigt. Staten måste styra på något sätt, men inkräktar styrningen för mycket på vårdgivarens handlingsutrymme tappar man motivationen och engagemanget för att göra ett bra arbete, säger Cecilia Franzén.

Hon drar också slutsatsen att den ökade styrningen, ur ett samhällsperspektiv, är någonting positivt.

– Det finns en viss mängd pengar och då vill man ju att dessa pengar används så bra som möjligt, säger hon.

Det finns nämligen belägg för att tandläkarkåren inte alltid agerar enligt gällande riktlinjer eller med patientens bästa i centrum. I analysen pekar hon till exempel på att det i Socialstyrelsens utvärderingar fortfarande finns skillnader i tandläkares förskrivning av antibiotika. Dessutom finns det vittnesmål från personer födda utanför EU, arbetslösa och lågutbildade som inte upplever att de blivit behandlade med tillräcklig respekt inom tandvården.

– Skillnader i antibiotikaförskrivningen och att vissa befolkningsgrupper inte anser sig bli respektfullt bemötta ska dock inte bara ses som motstånd mot riktlinjerna. Det kan även handla om patienters förväntningar och professionella normer som man behöver jobba med redan i tandläkarnas utbildning, så att det blir bra och jämlikt för alla, säger Cecilia Franzén.

Sammantaget menar Cecilia Franzén att den statliga regleringen strävar mot en kunskapsstyrd tandvård och inte inkräktar på tandläkarnas autonomi. Men hon poängterar att det är en annan fråga hur de aktiva tandläkarna upplever styrningen.

Om studien

l Studien bygger på analyser av officiella dokument sedan Tandvårdsreformen 2008 och framåt. Analyserna gjordes utifrån rådande professionsteorier och tidigare genomförd internationell forskning på området.

Läs mer i artikeln “State governance versus dentists’ autonomy – the case of Swedish dental care”.

 

Text: Fredrik Hedlund

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören. redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch