Stora skillnader i tolkning av tandvårdsstöd
Foto: Colourbox

Stora skillnader i tolkning av tandvårdsstöd

Tandvårdsstöd 8 jan 2019
Dela artikeln
Tandvårdsstöden används i olika stor utsträckning i olika landsting. Det visar en ny utvärdering från Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen har tittat på det landstingsfinansierade tandvårdsstödet, som regleras genom tandvårdsförordningen, och det statliga särskilda tandvårdsbidraget (STB).

– Resultaten bekräftade och förstärkte svårigheter som vi tidigare sett i tillämpningen av tandvårdsförordningen. Till exempel att regelverket upplevs som oklart och svårt att tolka, säger Kristina Lindholm, utredare på Socialstyrelsen.

Undersökningen visar på stora variationer mellan landstingen i hur många personer som tar del av tandvårdsstöden, att administrationen kring stöden är krånglig och att man har svårt att bedöma vem som har rätt till tandvårdsstöd.

– Kriterierna i regelverket är svåra att definiera, vilket gör det svårt att göra likvärdiga bedömningar. Reglerna behöver bli tydligare för att komma åt detta.

De största skillnaderna mellan landstingen är för tandvårdsstöden tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling och tandvård för personer med en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning.

Bland annat visar undersökningen att patienter med Sjögrens syndrom, cystisk fibros, ulcerös kolit och Crohns sjukdom, i stor utsträckning har besökt tandvården för åtgärder, men inte tagit del av det särskilda tandvårdsbidraget. Detta trots att diagnoserna ger rätt till ersättning.

Totalt visar undersökningen att det är färre än beräknat som tar del av det särskilda tandvårdsstödet. När bidraget infördes år 2013 uppskattade man att målgruppen var 285 600 personer, men Socialstyrelsens tandhälsoregister visar att det bara var omkring 53 700 personer som fick stödet år 2017.

Man konstaterar också att det vetenskapliga underlaget för de undersökta sjukdomar och tillstånd som ingår i tandvårdsstöden och STB är begränsat.

– Socialstyrelsens bedömning är att tandvårdsförordningen behöver genomgå en översyn och omfattande revidering för att den ska bli lättare att tillämpa och följa upp mot en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård.

Rapporten är nu lämnad till Socialdepartementet. Socialstyrelsen kommer att undersöka förutsättningarna för att ta fram ett stöd om munhälsa för personal inom vård och omsorg.

Tandvårdsstöden
  • Alla som är försäkrade i Sverige har kostnadsfri tandvård till och med det år man fyller 23 år.
  • Det år du fyller 24 och ska betala tandvården själv kan du få statligt tandvårdsstöd. Detta stöd hanteras av Försäkringskassan och lämnas i form av allmänt tandvårdsbidrag (ATB), högkostnadsskydd och särskilt tandvårdsbidrag (STB). STB riktar sig till personer som har en sjukdom eller funktionsnedsättning som medför risk för försämrad tandhälsa.
  • Vuxna personer som har särskilda behov av tandvård kan även ha rätt till tandvårdsstöd från sitt landsting eller region. Tandvårdsförordningen reglerar sju landstingsfinansierade tandvårdsstöd: oralkirurgiska åtgärder, tandvård som led i sjukdomsbehandling, tandvård för personer med en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning, tandvård för extremt tandvårdsrädda personer, utbyte av tandfyllningar, uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård.

Källa: Socialstyrelsen

Text: Anna Norberg

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.
Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakarforbundet.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch