Tandvårdsstrateg jobbar för jämlik tandvård
De flesta folktandvårdsorganisationer har en eller flera personer som ansvarar för vårdutveckling, vårduppföljning, kvalitet, patientsäkerhet och folkhälsa. Titlarna varierar.

Tandvårdsstrateg jobbar för jämlik tandvård

Samhällsodontologi 18 maj 2018
Dela artikeln
Alla ska ha tillgång till en bra tandvård, anser Ulf Söderström, tandvårdsstrateg och sekreterare i Svensk samhällsodontologisk förening. Men nu är han orolig. Tandvården har tappat lite i arbetet för en jämlik tandvård, tycker han.

Ulf Söderström är tandvårdsstrateg och cheftandläkare på folktandvårdens stab inom Västerbottens läns landsting. Han arbetar med vårdutveckling, vårduppföljning, kvalitet, patientsäkerhet och folkhälsa. Han ansvarar för att vårdrutinerna i Västerbotten eftersträvar både jämlik vård och jämlik hälsa. Att vara anmälningsansvarig enligt lex Maria är en annan uppgift.

Ulf Söderström

– De flesta folktandvårdsorganisationer har en eller flera personer med liknande arbetsuppgifter som är knutna till tandvårdsdirektören, berättar han.

Titlarna kan variera: tandvårdsstrateg, tandhälsovårdare, vårdutvecklare, utvecklingschef, verksamhetsutvecklare, samhällsodontolog och hälsoodontolog är några.

Placeringen inom organisationen kan också variera från landsting till landsting.

– Vissa tjänster ligger inom folktandvården, andra på beställarsidan inom landstinget.

“Det är en utmaning att 20 procent av befolkningen fortfarande inte går till tandvården regelbundet.”

Finns mer att göra
Tandvården har tappat i arbetet för en jämlik tandvård under senare år, tycker Ulf Söderström.

– Det finns mer att göra för att svagare grupper ska ha möjlighet att komma till tandvården. Vi ska kunna leverera en tandvård till ett pris som hela befolkningen har råd med, men ojämlik tandhälsa beror inte bara på ekonomiska faktorer. Det är en utmaning att 20 procent av befolkningen fortfarande inte går till tandvården regelbundet. Vi måste lösa den knuten om tandvården ska bli jämlik.

En av Ulf Söderströms viktigaste arbetsuppgifter är just att jobba för jämlik vård och hälsa. Det innebär till exempel att de som har störst behov ska få vård först, att sjuka går före friska. ”God oral hälsa” är en genomsnittligt god oral hälsa som är jämlikt fördelad i befolkningen.

”Samverkan är den enda vägen till framgång med att främja hälsa och förebygga sjukdom.”

Samverkan behövs
Samtidigt påverkar tandhälsa och allmänhälsa varandra. Därför måste tandvården samarbeta med exempelvis övriga hälso- och sjukvård, kommuner, politiker och myndigheter.
– Samverkan är den enda vägen till framgång med att främja hälsa och förebygga sjukdom. Tillsammans för vi ut budskap, till exempel att bra kostvanor och god egenvård ger bättre livskvalitet. För att nå svaga grupper måste vi kanske komma till dem på ett helt annat sätt än tidigare, säger han.

Hur man jobbar beror förstås på vilken målgrupp det rör sig om. Med en åldrande befolkning gäller det till exempel att människor ska hålla sig så friska som möjligt så länge som möjligt.

Samverkan sker då med övriga hälso- och sjukvården och med kommunernas äldreomsorg.

För att nå exempelvis nyanlända flyktingar samverkar man kanske istället med Migrationsverket, berättar Ulf Söderström, som är med i landstingets arbetsgrupp för vård och omhändertagande av asylsökande och nyanlända.

Västerbottens talesman
När tandvårdsförsäkringen diskuteras nationellt, till exempel hos myndigheter, är det Ulf som är med från Västerbotten.

Det pågår även samarbete mellan landsting och regioner. Sveriges Kommuner och Landsting har till exempel tandvård som ett programområde. Där representerar Ulf Söderström Norra sjukvårdsregionen.

Han deltar också i Kvalitetsnätverk Sverige, ett nationellt nätverk som diskuterar exempelvis patientsäkerhet samt vård- och kvalitetsfrågor.

– Vi jobbar mycket nära varandra för att dela och ta till vara på goda erfarenheter som olika folktandvårdsorganisationer har. Det är dumt att alla ska uppfinna hjulet, säger han.

Landstingen samarbetar ofta kring exempelvis allvarliga avvikelser, antibiotikaförskrivning och utvecklingsprojekt. Hur man kan använda sig av Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit (Skapa) för öppna jämförelser diskuteras också flitigt.

Förening för samhällsodontologer
Ulf Söderström sitter även med som sekreterare i Svensk samhällsodontologisk förenings styrelse. Han ser sig själv gärna som samhällsodontolog.

Oral hälsa i ett folkhälsoperspektiv ligger i fokus för Svensk samhällsodontologisk förening (SSOF).
Föreningen ordnar årliga konferenser samt arrangemang i samband med Svenska Tandläkare-Sällskapets odontologiska riksstämma, bland annat.
Janet Suslick

FAKTA - Sju tips till dig som vill bli tandvårdsstrateg

1 TA INITIATIV. Tala om för din chef eller en nyckelperson inom folktandvården eller landstinget att du är intresserad av att delta i ett projekt eller en forskningsstudie.

2 SAMARBETA. Ett samarbetsprojekt med skolor, kommuner, barnavårdscentraler, mödravårdscentraler, primärvården eller liknande kan vara en bra ingång.

3 UTMANA DET GAMLA. Fundera över hur vården kan utvecklas. Se nya möjligheter som kan möta framtidens behov.

4 UTBILDA DIG. Folkhälsovetenskap, epidemiologi, hälsoekonomi, juridik och sätt att främja hälsa och förebygga sjukdom ingår i samhällsodontologin. Svensk samhällsodontologisk förening planerar en utbildning i samhällsodontologi och siktar på att ha kursplanen klar 2019.

5 NÄTVERKA. Gå till exempel med i Svensk samhällsodontologisk förening (SSOF) och delta i föreningens arrangemang.

6 BYGG PÅ DIN KOMPETENS. Lär dig om kvalitet, kunskapsstyrning och vårdutveckling. Det är viktigt att förstå hur data genereras, ackumuleras och används för styrning. Vissa landsting ordnar kvalitetschefsutbildningar och liknande.

7 LÄR DIG REGELVERKET. Att ha god kännedom om de lagar och förordningar som styr tandvården är grundläggande för en tandvårdsstrateg.

Källa: SSOF:s styrelse

Text: Janet Suslick

Dela artikeln

Andra artiklar i temat "Den ojämlika tandvården"

Tandhälsan ojämlik redan hos små barn

Ny avhandling Förskolebarn i socioekonomiskt svaga familjer har mer än fyra gånger större risk för kariesskador än jämnåriga med bättre levnadsvillkor, visar en ny doktorsavhandling.
15 maj 2018
1722

Ojämlikhetens ansikte

Ojämlik tandhälsa Dina tänder visar vem du är. Eller åtminstone kan de skvallra om din inkomst, utbildningsnivå och var du har vuxit upp.
16 maj 2018
432

Nu utreds hela tandvårds­systemet

Ojämlik tandhälsa Prissättning, kostnader och styrning är tre delar som kommer att vara under lupp de närmaste åren. Syftet är att få en mer jämlik tandvård där fler går till tandläkaren för förebyggande undersökningar.
17 maj 2018
330

Halland sätter karies på kartan

Ojämlik tandhälsa I Halland har man bytt tabeller mot kartor. Färgerna signa­lerar var risken för karies är störst bland barnen. För tand­vården i ­regionen är geomapping ett tydligare sätt att nå fram till ­politikerna och rikta resurserna dit de bäst behövs.
21 maj 2018
128

Ministern vill förändra tandvården

Ojämlik tandhälsa En tandvårdsreform med förändrad prissättning och där tandvården närmar sig sjukvården. Det är vad ­regeringen tänker sig kan bli en del av resultatet av ­utredningen om jämlik tandhälsa.
24 maj 2018
152

Hälsofrämjaren är bästa lotsen

Ojämlik tandhälsa Invånarna får själva definiera vilka behov de har, och det lägger grunden för det fortsatta förändringsarbetet. Det är filosofin bakom ett hälsofrämjande projekt om tandvård och kost som pågår i Malmöstadsdelen Lindängen, ett socialt utsatt miljonprogramområde.
23 maj 2018
Plusmaterial
324

Tandvård hos placerade barn och unga utvärderas

Vetenskap Cirka 30 000 barn och ungdomar omhändertas och placeras varje år i Sverige. Rapporter visar att hälso- och sjukvården inte når ut till denna utsatta och sårbara grupp. Genom att samköra data från Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit (Skapa) med data från andra officiella register kan vi analysera hur tandvård och oral hälsa ser ut i gruppen. Detta ger oss möjlighet att utveckla strategier för att påverka omhändertagande och förbättra tandvården. Målet är jämlik hälsa.
9 maj 2018

Hälsovägledare

Vetenskap I Stockholms mest utsatta områden har mer än var tionde 3-åring manifest karies och befintliga preventionsinsatser når inte hela vägen fram. I det här projektet undersöks en ny preventions metod med hälsovägledare som extra stöd för föräldrar till förskolebarn med grav karies.
9 maj 2018
8

Endodonti bakom galler

Mördare, våldtäktsmän och kvinno­misshandlare. Tandläkare Tor Bomans patienter på anstalten ­Västervik Norra bär på olika levnads­öden, men de flesta har en sak gemensamt. De är i stort behov av ­akuttandvård.
29 maj 2018
Plusmaterial
21

Utredning ska göra tandvården mer jämlik

Ojämlik tandhälsa För allra första gången presenterade i dag Veronica Palm utredningen ”Ett tandvårdssystem för jämlik tandhälsa” inför tandläkarprofessionen.
18 apr 2018
798

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in, kontakta webbredaktören.: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.
Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakarforbundet.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch