Experter i glesbygd
Tandhygienist Linda Stanze och resurstandläkare Christian Sundberg gör high-five. "Det är såhär vi vill jobba!"

Experter i glesbygd

21 feb 2014
Dela artikeln
Jobbet har blivit roligare och mer utmanande, och inte minst: patienterna slipper långa resvägar. Christian Sundberg och Linda Stanze, tandläkare respektive tandhygienist i parodteamet i Kalix behandlar numer flera patienter och färre remitteras till Luleå.

Sverige är ett av världens mest glesbefolkade länder. Drar man en linje och delar landet i två lika stora delar blir det ännu tydligare: endast tio procent av befolkningen bor norr om linjen, och glesast är det i Norrbotten.

Ett problem, inte minst för tandvården.

Så vad göra?

Jo, man tänker till och finner en lösning, och det var just vad man gjorde vid Tandvårdens kompetenscentrum i Luleå för några år sedan.

Nu, tre år efter att den nya vårdmodellen förverkligades, tycks alla inblandade vara nöjda.

Flera är intresserade

I alla Norrbottens 14 kommuner finns ett parodteam med tandläkare och tandhygienister som har utvecklat sin kompetens och kan utföra mer avancerad parodontalvård än tidigare. Och fler kliniker är intresserade av att vara med. Målet är också att få med privatkliniker i vårdmodellen.

Nåja, lite gnissel var det i början.

– Alla här på kliniken i Kalix var väl inte 100 procent övertygade om att det var en bra vårdmodell. Inte minst för att mer resurser skulle satsas på patienter med parodontala sjukdomar, vilket i sin tur skulle innebära svårigheter att hinna med övriga, förklarar distrikts- och resurstandläkare Christian Sundberg.

[slideshow]

Men i dag finns 100-procentig uppslutning kring det nya arbetssättet.

– I det stora hela fungerar det bra. Jobbet har blivit roligare och mer stimulerande, men ett problem för mig kan vara att hinna med andra arbetsuppgifter som undersökning och behandling av barn och den uppsökande verksamheten. För att avlasta mig kommer en tandhygienist att utbildas, vilket känns bra, säger tandhygienist Linda Stanze.

I den nya vårdmodellen finns en vårdplan för varje patient. Vid det första besöket gör tandläkaren tillsammans med tandhygienisten en terapiplan tillsammans med patienten. Den innehåller information om behandlingen, munsköljning med 10 ml Paroex, anestesi, subgingival rengöring, kvadrant eller sextant, fluorbehandling, samt information, motivation och instruktion. De praktiska momenten utförs av tandhygienist.

Vid de följande besöken kontrolleras det tidigare behandlade området. Depuration och fluorbehandling fortsätter. Efter fyra månader görs en utvärdering med tandläkaren.

Modern parodontologi

Är läkningen god erbjuds patienten stödbehandling var tredje månad första året, i annat fall fortsätter behandlingen. I vissa fall konsulteras specialist i Luleå, och man får råd om hur man ska gå vidare. Är problemen alltför stora remitteras patienten till specialistkliniken i Luleå.

– Rent praktiskt innebär modellen att jag har fått utveckla och fördjupa mitt intresse för modern parodontologi, dels genom att planera behandlingen tillsammans med tandhygienist och kolleger, dels med att följa upp behandlingen och utföra enklare kirurgi med moderna metoder för bengeneration. I vissa fall kan patienten återfå tandben och därmed förbättrat fäste för tänder, berättar Christian Sundberg.

Våga tänka nytt

Också eldsjälarna bakom vårdmodellen vid kompetenscentret i Luleå är nöjda. I tider när det ofta talas om besparingar och nedskärningar av verksamhet har man utvecklat vården, och känner att både tandvårdsledningen och de som arbetar ute på fältet i de olika teamen är nöjda.

– Vi som verkar i glesbygd måste våga tänka nytt. Det var inte rimligt att remittera så många parodpatienter till specialisttandvården i Luleå, dels för att det belastade specialisterna, dels för att patienterna behövde resa så långt. Vi var helt enkelt tvungna att finna en bättre vårdmodell, förklarar verksamhetschef Tomas Josefsson, som tillsammans med bland andra parodontologerna Anders Olsson och Konstantin Sarkissov samt tandhygienisterna Gunilla Ämter och Maj Johansson, baxade projektet från ax till limpa.

Team i varje kommun

Vårdmodellen bygger på att det finns ett så kallat resursteam i varje kommun. Varje team består av en tandläkare och en tandhygienist som har fått extra och fortlöpande utbildning i parodontalvård. I sin tur blir dessa personer kunskapsöverförare till andra på kliniken. Totalt finns nu 36 personer i de olika teamen, 12 tandläkare och 24 tandhygienister.

Alla fick vid starten en tredagarsutbildning i parodontalvård, från basala till mer avancerade kunskaper. Utöver detta fyra dagars auskultation på specialistkliniken i Luleå och med målsättningen att de därefter skulle föra ut de nyvunna kunskaperna och färdigheten till de övriga på hemklinikerna.

I dag är ambitionen att teamen träffas i Luleå en gång varje år, utöver detta hålls ett antal videomöten där erfarenheter och patientfall kan diskuteras mellan resursteamen och specialisterna i Luleå. Tandhygienist Gunilla Ämter, parodontolog Konstantin Sarkissov eller någon specialistkollega besöker också teamen på deras kliniker några gånger per år och får då möjlighet att diskutera patientfall och föra ut mer kunskap.

– Sedan vi startade vårdmodellen har vi märkt att remissernas karaktär har ändrats; fler patienter kan behandlas lokalt och vi får i stället ägna tid åt mer avancerad parodontal vård, säger Konstantin Sarkissov, som också berättar att intresset för parodontalvården har ökat hos medarbetarna ute på klinikerna, där man också till vardags har möjlighet att konsultera kompetenscentret för att diskutera olika patientfall. Det gemensamma journalsystemet är en god hjälp vid dessa tillfällen.

Inte slå sig till ro

Även om vårdmodellen nu tycks fungera bra påpekar verksamhetschef Tomas Josefsson att man inte kan slå sig till ro.

– Det är som med en krukväxt: Man måste både vattna och göda den för att den ska hålla sig frisk och utvecklas.

Han är själv lite förvånad över att inte fler glesbygdslän i landet har tagit efter arbetssättet.

– Jag är övertygad om att detta är rätt väg att gå, och jag tror att fler så småningom kommer att inse det. Det finns bara fördelar för medarbetarna och patienterna, säger han.

Och det håller också tandläkare Christian Sundberg och tandhygienist Linda Stanze vid Kalixkliniken med om:

– Jag hade egentligen tänkt gå i pension nu, men tycker att jobbet är så stimulerande och utvecklande att jag fortsätter ett tag till, säger Christian Sundberg, och tillägger att han uppskattar samarbetet med Linda Stanze:

– Jag välkomnar att tandhygienisterna förkovrar sig och jobbar nära tandläkarna. Exempelvis är tandhygienistens kunskap om depuration nödvändig vid behandling av patienter med parodontit. Att ha Linda med vid operationer är ovärderligt. Hon är expert på depuration, vilket är A och O om det ska bli ett lyckat resultat.

Handlar om samarbete

Han förklarar att god parodontalvård handlar om samarbete. Både tandläkare och tandhygienister måste utnyttja sina kompetenser för att man ska lyckas hålla patienterna friska.

– Vi måste samarbeta hela vägen från undersökning till uppföljande vård. Det vi sett hittills är att det här arbetssättet fungerar. Och med tanke på att allt fler får implantat kommer den parodontala kunskapen och färdigheten hos tandläkare och tandhygienister att bli än viktigare i framtiden. Det handlar om att bevara tänder så långt det är möjligt, både de egna och implantaten.

Text: Mats Karlsson

Foton/Illustrationer: Foto: Anders Alm

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören..: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch