Har storleken någon betydelse?
Tandsköterskan Lena Nordmark och tandhygienisten Charlotta Johansson arbetar tillsammans med Privattandläkare Henrik Skage Tandsköterskan Lena Nordmark och tandhygienisten Charlotta Johansson arbetar tillsammans med Privattandläkare Henrik Skage

Har storleken någon betydelse?

20 okt 2011
Dela artikeln
Utvecklingen går ofrånkomligt mot allt större privatkliniker, hävdar företrädare för de nya tandvårdsföretagen. Men det finns de som ser fördelar med småskalighet: – Det går utmärkt att driva en liten klinik och samtidigt ge högkvalitativ tandvård, säger Henrik Skage, som nyligen startade eget i Västerås.

I Västerås finns både den lilla och den stora kliniken, några stenkast från varandra, Henrik Skages nyöppnade entandläkarklinik och Smiles stora. Det är samtidigt en bild av Tandvårdssveriges struktur. Frågan är hur strukturen kommer att se ut i framtiden. Vi går mot större enheter, har företrädare för de större tandvårdsföretagen sagt vid ett flertal intervjuer som Tandläkartidningen gjort de senaste åren. Och så blir det kanske, men det finns också de som ser en ljus framtid för småföretagarna.

När de nya tandvårdskedjorna började etablera sig på marknaden för några år sedan inriktade de sig på att köpa upp kliniker och skapa större enheter, något som har fortsatt. Så har exempelvis Smile i dag 15 kliniker med åtta till tolv behandlingsrum, och Praktikertjänst ansluter endast i undantagsfall entandläkarpraktiker till koncernen. I dag har man cirka 200 praktiker med en tandläkare, utöver detta omkring 800 större kliniker.

Mantrat som företrädare för de nya tandvårdsföretagen upprepat vid flera tillfällen i intervjuer i Tandläkartidningen är att man vill dra nytta av stordriftsfördelar.

– Det kan handla om att göra bättre upphandlingar, göra större investeringar, erbjuda mer mångskiftande kompetens hos de anställda, och att ha större kollegialt utbyte på klinikerna, förklarar Smiles vd David Halldén.

Mix ger valfrihet

Han ser ingen fara för överinvesteringar, det vill säga att man lockas till att erbjuda mer vård än vad som är odontologiskt nödvändigt; det vore etiskt oförsvarbart. Det handlar i stället exempelvis om att ha råd att anställa tillräckligt många specialister.

Han är övertygad om att de små privatklinikerna kommer att minska i antal framöver.

– Framför allt tror jag att de tandläkare som är yngre än 40 år inte vill arbeta som ensamtandläkare. De vill ha ett kollegialt utbyte, och det gäller nog också tandhygienister och tandsköterskor. Om fem år kommer det att finnas hälften så många privatkliniker som i dag, säger han.

Också Per Rehnberg, affärsområdeschef för tandvård på Praktikertjänst, stämmer in i detta.

– Vi ser att det finns mindre intresse av att starta enmanskliniker. De flesta vill arbeta tillsammans med kolleger, och verksamheten blir då dessutom effektivare.

Men han ser inte bara stora kliniker i framtidens Tandvårdssverige; de små har också sitt berättigande: Mixen gör att patienterna har valfrihet.

– Alla patienter vill inte ha samma koncept. Trots att vi har en gemensam vision om kvalitet och effektivitet inom vår koncern främjar vi också det unika i att varje klinik har sin egen själ, säger han, och lägger till:

– Entreprenörskapet spirar knappast i den anonyma stordriften. Det gäller att hitta en balans mellan storskalig drift och småskalig vård.

[slideshow]

Vågade satsa

Trots allt finns det fortfarande många mindre kliniker kvar, och det finns de som tror på den driftsformen även i framtiden. En av dem är Henrik Skage. Han har arbetat som tandläkare i 16 år, först vid folktandvården i Östergötland, där han också var klinikchef, sedan vid folktandvården i Västmanland, klinikchef också där under några år. I maj i år köpte han en liten klinik av en kollega i ett kulturmärkt 1700-talshus nära stora torget i Västerås. Där har han anställt två tandhygienister och en tandsköterska. Hans hustru är för övrigt specialist i oral protetik inom folktandvården.

Han hade gått med tankar på att starta egen klinik under fem, sex år, men det var först när en kollega sålde sin praktik som han tog steget fullt ut. Läget var det bästa, mitt i stan, lokalerna renoverade, och han visste vad han kunde och vad han gav sig in på.

Det finns flera anledningar till att han tog steget från folktandvården till privat verksamhet:

– Jag tyckte att jag kunde bedriva tandvård bättre i egen regi än som klinikchef i folktandvården. En annan var personalomsättningen inom folktandvården, vilket fick negativa följder för kontinuiteten i arbetet, en tredje anledning att det var en utmaning att driva egen verksamhet, berättar han medan han visar runt i lokalerna, som ligger i två plan.

Ena delen av det timrade huset vätter mot en smal gata med liknande låga trähus. I grannkåken huserar en annan privattandläkare. Husets andra sida gränsar till Svartån.

– Öppnar man fönstret kan man meta härifrån eller från uteplatsen där borta vid gaveln, säger han och skrattar, lägger till:

– Det är charmiga lokaler, men en del jobb; allt rör på sig i ett så här gammalt hus.

Smile har en klinik i Västerås, men för Henrik Skage var det aldrig aktuellt att söka sig dit.

– Då hade jag lika gärna kunnat jobba kvar i den bolagiserade folktandvården.

Lika övertygad som företrädare för de större tandvårdsföretagen är om stordriftens fördelar, lika övertygad är han om den lilla klinikens berättigande.

– Jag kan utforma vården på det sätt jag vill, och våra patienter uppskattar den lilla kliniken och den personliga kontakt man har där med sin tandläkare, tandhygienist och tandsköterska.

 

Kan investera tillräckligt

Det uppstår ofta en personlig relation, som både jag, mina kolleger och patienterna uppskattar.

Den lilla kliniken kan naturligtvis inte ha ett lika brett utbud av kompetenser som den stora, men det ser han inte som något problem; behöver patienter specialistvård remitterar eller konsulterar man.

Som egenföretagare i liten klinik är det svårare att göra stora investeringar, men det ser han inte som ett problem.

– Skillnaden är att jag inte kan investera i samma takt och lika mycket som en större klinik kan, men jag kan investera tillräckligt för att ge patienterna en högkvalitativ tandvård, och det är viktigast. Dessutom har jag en kontinuitet hos personalen som jag ser som oerhört betydelsefull och väl uppväger den lägre investeringstakten.

Större enheter ger större möjligheter för satsningar på vidareutbildning, men inte heller det argumentet biter helt och hållet på honom.

– Jag har varit på många kurser under mina år i folktandvården, och jag kan inte säga att de dominerats av tandläkare från exempelvis Smile eller folktandvården. Privattandläkarna är överlag noga med fortbildning och jag är övertygad om att jag själv och mina anställda kommer att vidareutbilda oss i den takt vi behöver. Vi kan också ordna internutbildningar och bygga nätverk med kolleger från både den offentliga och privata tandvården.

Att starta eget innebär, som en tandläkare uttryckte det »…att man vet vad man ska syssla med resten av livet«. Det håller Henrik Skage delvis med om.

– I dag vet jag vad jag vill. Jag har lagt ner tid och pengar i verksamheten, men med tanke på klinikens läge tror jag inte att det kommer att bli några problem att sälja den om jag någon gång i framtiden skulle vilja det.

Text: Mats Karlsson, Foto: Magnus Eriksson

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören.: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch