Nu har han nått sitt mål
Patrik Wieslander är ny specialist i parodontologi. I dag arbetar i Helsingborg på en privatklinik.

Nu har han nått sitt mål

12 jan 2012
Dela artikeln
Redan under grundutbildningen visste Patrik Wieslander att han ville bli privattandläkare. Och parodontolog. Nu är han bägge delarna.

Patrik Wieslander arbetar på en klinik i Helsingborg. Från behandlingsrummen har han utsikt över Stadsteatern och Öresund. Vattnet ligger så nära att det är saltstänk på fönstren. Patrik gick ut tandläkarutbildningen i Malmö 2002. Han började direkt inom privattandvården, som trainee hos Lars Christersson, som då arbetade inom Praktikertjänst.

– Jag valde Lars inte bara för att han är trevlig och har en bra praktik, utan även för att han är parodontolog och jag är intresserad av att bli det, sade Patrik i en intervju i Tandläkartidningen 2005.

Han visste nämligen redan efter tre år på grundutbildningen att parodontologi var det ämnesområde han skulle kunna tänka sig att fördjupa sig i. Efter ett år som trainee anställdes han som assistenttandläkare och jobbade på provision utan eget kostnadsställe. Nästa steg var att ansvara för ett eget kostnadsställe. Ett led i att utvecklas som privattandläkare var Praktikertjänsts utbildning Addera. Patrik pratar varmt om den. Addera innebär att teamet systematiskt ser över arbetsfördelning och patientbemötande och skapar rutiner som gör verksamheten mer effektiv och lättare att planera.

Patrik Wieslander gick ut tandläkarutbildningen 2002.

Patrik Wieslander gick ut tandläkarutbildningen 2002.

– Utbildningen sträckte sig över flera år. Alla blev bättre på att fördela arbetet och informera patienterna. Vi fick bättre ekonomi, bättre arbetsmiljö och en bättre teamkänsla, säger han.

Parallellt med jobbet som privattandläkare, arbetade Patrik Wieslander som klinisk handledare på parodontologiavdelningen på Tandvårdshögskolan i Malmö en dag i veckan under två terminer. Han sökte ST-tjänster i parodontologi i Malmö och Halmstad, men fick dem inte.

– Tjänsterna utlystes men det kändes som om de var “vigda” för tandläkare som redan var knutna till klinikerna.

Den vanliga turordningen är att man börjar inom folktandvården och utbildar sig till specialist då. Blir man privat specialist är det något som i så fall görs på sikt.

– Jag hade börjat som privattandläkare och trivdes med det. Men det kändes som om jag hade diskvalificerat mig själv från en ST-tjänst i och med att jag inte jobbade inom folktandvården, berättar Patrik.

Ny utbildningsklinik

Problemet löstes genom att Patriks arbetsplats blev utbildningsklinik för specialistutbildning, den tredje privata utbildningskliniken i landet.

Lars Christersson är både specialist och odontologie doktor. En förutsättning för att bli utbildningsklinik är att det finns två parodontologer på kliniken, varav minst en disputerad. För att uppfylla det första kravet knöts Bengt Rosling, i dag 79 år, till kliniken som delansvarig för utbildningen. Han är parodontolog och docent och var tidigare chef för landstingets specialistklinik i Helsingborg. Socialstyrelsen godkände kliniken som annexklinik till Tandvårdshögskolan i Malmö och Patriks tjänst finansierades av Region Skåne som uppdragsutbildning.

Patrik Wieslander började sin specialisttjänstgöring i mars 2008. Det som har lockat med par-odontologi är att det är ett brett ämnesområde. Under ST-tiden har han behandlat patienter under handledning. Förutom att behandla par-odontit och periimplantit har han lärt sig mer om implantologi, protetik och endodonti. Onsdag har varit teoridag och då har han varit i Malmö och studerat med andra ST-tandläkare.

Generna skvallrar

Lite forskning har också ingått i specialistutbildningen och Patrik har påbörjat ett projekt om hur mottagligheten för parodontit kan spåras genetiskt. Det vill han fortsätta med under våren, om han hittar finansiering. Om man på ett tidigt stadium kan hitta de individer som har en förhöjd risk för parodontit, kan man behandla dem profylaktiskt och informera dem om sjukdomen innan grava skador uppstår, resonerar Patrik. Han vill vara delaktig i forskning om hur man identifierar riskpersoner. På sikt kan en känslighetsprofil med genetiska markörer utvecklas.

Patriks examinationsföreläsning handlade om hur anlag för parodontit kan spåras genetiskt: ”Polymorfism av genen för SDF-1/CXCL-12 hos individer med aggressiv parodontit.” Examinationen hölls i Helsingborg i början av december 2011. Examinatorn, Ingemar Abrahamsson, parodontolog från odontologiska fakulteten i Göteborg, hade Patrik aldrig träffat tidigare.

– Jag var förkyld och hade feber, men examinationen gick bra. Trots att jag var sjuk var det rätt kul, man lär sig mycket en sådan dag, säger han.

Ombyggt och utbyggt

Kliniken som Patrik arbetar på har renoverats och byggts ut och har nu två våningar med en trappa emellan. Det har blivit specialistcentrum med specialister i parodontologi, protetik, bettfysiologi, ortodonti och endodonti. Fyra tandhygienister jobbar också på kliniken. Patrik arbetar på två behandlingsrum med två tandsköterskor. Rummen har inga dörrar och det finns dessutom en öppning mellan dem vid fönstret. Det gör det lätt att springa emellan. Kliniken ägs i dag av Smileco Group AB. Patrik är inte längre anställd utan har ett eget bolag och arbetar som konsult. Han ser fördelar med det.

Arbetsplatsen består av två våningsplan med en trappa emellan.

Arbetsplatsen består av två våningsplan med en trappa emellan.

 

– Mycket var bra inom Praktikertjänst, men jag kände inte att jag hade möjlighet att utvecklas som jag ville. Jag upplevde det som att det till exempel inte fanns några möjligheter att få jobba som konsult på andra kliniker, något som jag nu planerar att göra.

En sak som frustrerar Patrik är konkurrensen mellan tandvårdsaktörer. Folktandvården har många patienter med parodontit, men remitterar dem inte till privattandvården, berättar han.

– Det är en kö på flera månader till specialister inom folktandvården, men hos oss är kön bara några veckor. Det är inte bra för patienterna att gå med exempelvis obehandlad parodontit, men de informeras inte om att det finns specialister utanför folktandvården.

Lagen om valfrihet (LOV) borde införas fullt ut, tycker Patrik.

– Ökad tillgänglighet och tidigare vård skulle gynna befolkningen i regionen. Jämställd konkurrens utvecklar specialisttandvården, anser han.

– Ett annat problem är att man inte kan vara både privattandläkare och arbeta åt landstinget, inte i Skåne i alla fall.

Hur ser framtiden ut?

– Jag vet inte var jag är om tio år, men den närmaste tiden tänker jag fokusera på att utvecklas som parodontolog inom Smile.

Familjen tänker han nu ägna mer tid åt. Under ST-åren har Patrik blivit pappa. I ett halvår var han föräldraledig på halvtid. Han ville vara hemma mer, men han kände också ett ansvar för det nystartade företaget.

– Klinisk odontologisk forskning lockar, men nu är det tid för familjen.

Han skojar om en kollega vars fru brukar berätta att mannen stack på kurs i tre veckor – och kom tillbaka efter sex år. På kursen blev kollegan erbjuden ST-plats på annan ort och sedan doktorerade han.

Text: Janet Suslick

Foton/Illustrationer: Jenny Leyman

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören.: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch