Snabba ryck i personalägt bolag
Alla som arbetar på Tandvården Habo är både delägare i bolaget och anställda av det. Vd:n Bo Skau, till höger, är särskilt nöjd med att bolagsformen gynnar snabba förändringar.

Snabba ryck i personalägt bolag

9 apr 2013
Dela artikeln
Tandvården Habo är ett personalägt bolag. Det möjliggör snabba förändringar. För ett par år sedan startade kliniken ett tandtekniskt labb och övergick till digitala avtryck, till exempel.

Tandvården Habo AB knoppades av från folktandvården i början av 1990-talet. Bo Skau, tandläkare, vd och eldsjälen bakom bolagsbildningen är mycket nöjd att det blev så.
Det är en stor fördel att bolagsformen gynnar snabba förändringar, tycker han.

Habo ligger knappt två mil nordväst om Jönköping. På folktandvårdstiden tillhörde Habo kommun Skaraborgs läns landsting, inte landstinget i Jönköpings län som i dag. Bo Skau läste att landstingspolitikerna var intresserade av alternativa driftformer för landstingets verksamheter. Efter många diskussioner köpte personalen »sin« klinik 1992.

[slideshow]

Att driva tandvårdsbolag kräver hårt arbete. Bo Skau jobbar heltid som tandläkare samtidigt som han är vd. Normalt arbetar han minst 50 timmar i veckan. Trots det ser han stora fördelar med »folktandvården« i privatregi.

– Engagemanget blir mycket större. Det är vår egen klinik. Det vi gör, gör vi för oss själva, säger han.

– I andra organisationsformer är det många som bara följer med.

Det gäller folktandvården och tandvårdskedjor som anställer personalen, resonerar han, och även Praktikertjänst, eftersom tandsköterskorna inte är delägare. Alla som jobbar på Tandvården Habo är både delägare i bolaget och anställda av bolaget. Som delägare har de ansvar för verksamheten. Inte bara för vården utan också för ekonomin, arbetsorganisationen, arbetsmiljön och så vidare.

En gång om året är det bolagsstämma. Då tillsätter aktieägarna, det vill säga personalen, styrelsen. För att undvika att någon personalkategori har makt över de andra, äger tandläkarna tillsammans hälften av aktierna och övrig personal hälften.

Styrelsen består av två tandläkare, två tandsköterskor och en extern styrelseordförande.

Lönerna på kliniken är inte produktionsbaserade.

– Vi har valt bort det eftersom det kan skapa osämja, förklarar Bo Skau.

Istället har varje personalkategori en standardlön. Alla tandläkarna har samma lön, liksom tandhygienisterna. Tandsköterskorna har också samma lön, med undantag för några som har ansvar för specialområdena inköp, personalansvar och administration.

Löneformen är inte produktionsdrivande, men alla vill att det ska gå bra, resonerar Bo Skau. Trivsel och engagemang är viktigare för lönsamheten än lönen, tror han.
– Vid vinst kan bolagsstämman ta beslut om vinstutdelning i proportion till aktiemängden, men vi prioriterar höga löner framför vinst i bolaget.
Bolaget satsar också på utbildning och klinikens bekvämlighet. Kliniken byggdes ut för ett par år sedan. Det blev tre nya behandlingsrum.

Nöjda patienter

Patientenkäter visar att patienterna är mycket nöjda med kliniken.

– Det är nästan genant, tycker Bo Skau.

– Patienterna upplever att vi bryr oss om dem. Och det gör vi. Vi jobbar hårt med att hålla tiderna och utföra vården i samråd med dem.

Sex tandläkare arbetar vid Tandvården Habo. Normalt jobbar de i fasta team med samma tandsköterskor, men det senaste halvåret har tandsköterskorna roterat och jobbat en månad hos varje tandläkare.

– Det ger oss möjlighet att lära av varandra, säger Bo Skau.

Det är utvecklande att se på det man gör med nya ögon och att behöva motivera sina beslut.

– Även djupa hjulspår måste man kunna lämna någon gång, säger Bo Skau.

2010 startade kliniken ett »eget« tandtekniskt laboratorium i samma lokaler. Kliniken äger 70 procent av aktierna och tandteknikern Tommy Backtén 30 procent.

Sedan slutet av 2010 har över tusen tandkronor gjorts med hjälp av Cad/Cam (computer aided design/computer aided manufacturing) i Habo.

En patient behöver en tandkrona. Bo Skau tar en digital bild av området där den ska sitta. Det visas tredimensionellt på en datorskärm bredvid. Han tar fram en virtuell krona från biblioteket och placerar in den på bilden. Han skickar bilden till Tommy Backtén och går bort till labbet för att diskutera med honom.

Utveckling av yrket

De tittar på bilden tillsammans. Det syns några fläckar där kronan kommer att sitta trångt. Tommy »suddar« bort kontaktpunkterna innan porslinskronan tillverkas.

När de är nöjda skickas filen från datorn till fräsen i rummet intill. På några minuter fräses kronan ur ett keramiskt block.

– Maskinen är fantastisk. Det är nästan så att en duktig tekniker inte kan få till det bättre, säger Tommy Backtén.

Är det inte som att byta yrke när man övergår till den nya tekniken?

– Det är snarare en utveckling inom yrket, tycker han.

– Det är bra att ha grunderna från hantverkstiden. Det underlättar i Cad/Cam-systemet. Man måste kunna anatomi för att se vad som är rätt och fel, säger han.

De nya kronorna passar bättre och är mer hållbara än kronor gjorda på traditionellt sätt, tycker Bo Skau.

Han är entusiastisk. Metoden ger bättre precision och därmed färre omgörningar och justeringar.

– Jag behöver bara trycka kronan på plats. Oftast sitter den perfekt.

Men den stora vinsten är att processen går mycket snabbare än tidigare. Inom någon timme är kronan klar och kan limmas fast. Om patienten vill, går det bra att få kronan samma dag.
– Det är en stor fördel för patienter som bor långt borta, säger Bo Skau.

Det är inga problem att fylla ut en teknikertjänst. Kliniken har ett stort upptagningsområde och gör mycket protetik. Tommy Backtén tar också in arbete utifrån, främst från tandläkare med optiskt avtryck.

Bo Skau gör fortfarande fyllningar i komposit, men när fyllningarna är så stora att det inte längre är kvalitetsmässigt gångbart att göra om dem, blir det porslinskronor.

Snabba förändringar

Det var Bo Skau som drev på förändringen. I början av 2010 fick han se hur det gick till att ta digitala avtryck och insåg potentialen.

– För att få styrelsen med mig åkte vi till Tyskland för att se hur det fungerade, berättar han.

I maj 2010 fattades beslutet att satsa på den nya tekniken och starta ett tandtekniskt labb.

– I oktober körde vi igång.

Är inte det ett stort beslut att starta ett tandtekniskt labb och köpa in dyra apparater?

– Att starta företag är alltid förenat med risk och första året är tyngst, säger Bo Skau.

Det var små marginaler i början, men nu ser resultaten väldigt bra ut, berättar han, och lägger till:
– Jag har inte ångrat det en sekund.

Bo Skau ser bara fördelar med att producera protetiska konstruktioner på hemmaplan.

Som han ser det är tandvård och tandteknik delar av samma verksamhet. Det är idealt att ha ett labb i anslutning till kliniken. Satsningen på Cad/Cam och samarbetet med en »egen« tandtekniker innebär en klar kvalitetshöjning, tycker han.

Det är alldeles för lite kommunikation mellan tandläkare och tandtekniker på många håll, menar Bo Skau. Att teknikern som underleverantör ofta hamnar i en underdånig roll är inte bra.

– Det är förkastligt ur kvalitetshänseende om teknikern inte vågar sticka ut hakan.

Text: Janet Suslick

Foton/Illustrationer: Foto: Mikael Ljungström

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören. redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch