Tandläkaren med tre legitimationer
Debora Persson har genomfört tre tandläkarutbildningar i tre länder. Under tiden har hon också skaffat sig lång klinisk erfarenhet.

Tandläkaren med tre legitimationer

29 sep 2011
Dela artikeln
Tre tandläkarutbildningar i tre länder – slå det den som kan! Men inte bara det; Debora Persson har också under tiden skaffat sig lång klinisk erfarenhet. I maj i år fick hon svensk legitimation efter att ha gått den första ettåriga utbildningen för tandläkare från länder utanför EU.

Endera går man emot ödet eller så väljer man att följa det och hoppas att allt ska ordna sig. Debora Persson valde att följa ödet, och hon ångrar sig inte; nu har hon fast jobb som allmäntandläkare vid folktandvården i Vara i Västergötland efter att först ha arbetat som tandläkare i Brasilien och usa. Hon stortrivs med arbetet och arbetskamraterna på kliniken och har inget emot att pendla en timme och en kvart i vardera riktningen från hemmet i Göteborg varje dag.

Men vägen till Göteborg och Vara har som sagt varit lång.

När hon berättar om vägen från Brasilien, via usa till Sverige gör hon det på mycket god svenska, trots att hon kom hit så sent som 2007. Naturligtvis är varje människas historia unik, men hennes är unik på ett särskilt sätt: hon har tre tandläkarutbildningar i tre länder bakom sig, och på vägen mellan utbildningarna har hon skaffat sig en gedigen klinisk erfarenhet.

Ursprungligen kommer hon från Brasilien, där hon fick sin tandläkarlegitimation 1989. Där är utbildningen fyraårig och de flesta driver egen klinik, och så gjorde också hon under drygt 12 år.

Sedan flyttade hon till New York – kärleken drog henne dit – men där liksom här är det inte bara att sätta en skylt på dörren och starta klinik; för att kunna arbeta som tandläkare var hon tvungen att gå igenom en treårig utbildning.

– Visst var det jobbigt att läsa biokemi och mikrobiologi när man redan har gjort det en gång i livet, förklarar hon.

 

Målmedveten till tusen

Men hon var och är målmedveten – det märks tydligt när hon berättar om sin livsresa. Hon klarade kurserna och fick sin amerikanska legitimation, fick anställning på en privatklinik på Manhattan, trivdes, men när hon fött en dotter, flyttade de tillbaka till Brasilien, eftersom hon ville att dottern skulle vara nära morfar och mormor.

På en semesterresa till Irland fyra år senare dök en ny kärlek upp, en svensk man, och hon flyttade med honom till Göteborg.

För henne och för andra som kommit till Sverige från länder utanför eu/ees-området är det inte bara att kliva in på Socialstyrelsen och hämta sin svenska legitimation, men turligt för henne öppnades en ny och snabbare väg till svensk legitimation än den som stått till buds tidigare; en sammanhållen ettårig utbildning i Göteborg eller vid ki, Huddinge startade förra hösten, och hon är en av tolv som gått utbildningen i Göteborg.

 

– Det har varit en mycket bra utbildning. Även om jag har arbetat som tandläkare i många år fanns det bitar som jag behövde komplettera, exempelvis ortodonti och pedodonti, berättar hon.

Efter praktik på klinik fick hon sin svenska legitimation. Praktiken hade hon gjort vid folktandvården i Vara, och där har hon blivit kvar, trots att hon bor i Göteborg.

– Jag blev visserligen erbjuden jobb i Göteborg, men trivs så bra i Vara att det är väl värt att pendla hit tillsammans med min dotter som valt att gå i skola här.

 

Snabbare väg till leg

Innan den nya utbildningen infördes kunde vägen till svensk legitimation bli lång. Det har Tandläkartidningen tidigare berättat om i reportage och artiklar. Förutom prov i svenska krävde Socialstyrelsen att den sökande genomgick prov och examination i olika ämnen, ett halvårs praktik och examination därefter. Det kunde ta flera år. Den vägen till svensk legitimation finns fortfarande kvar.

I Göteborg är det Jan Olsson, professor och övertandläkare, och studierektor Ted Lundgren, vid odontologiska institutionen, som är huvudansvariga för det sammanhållna ettårsprogrammet. Båda är hittills mycket nöjda med kursupplägget och med hur Debora Persson och de övriga kursdeltagarna har tagit till sig innehållet.

– Alla som gått utbildningen är oerhört målmedvetna och fokuserade. De vet vad de kan och inte kan, och ibland har vi haft svårt att hinna med att tillgodose alla behov, säger Ted Lundgren. Och Jan Olsson tillägger att utbildningen innehåller samma moment, men i olika omfattning, som för dem som går det femåriga tandläkarprogrammet. Det gör att de som gått den är väl förberedda för den kliniska vardagen, inte minst eftersom de redan har med sig flera års erfarenhet i yrket.

Det som tandläkarna främst behöver komplettera är ämnen som ortodonti, protetik och pedodonti.

– Tandvård bedrivs utifrån olika modeller i göra dem färdiga för arbete med både barn- och vuxentandvård, förklarar Jan Olsson.

Utbildningen innehåller tio veckors praktik med särskilda handledare för de behov dessa blivande svenska tandläkare kan ha. Debora Persson gjorde sin praktik vid folktandvården i Vara, och hon var mycket nöjd med den handledning hon fick där. Och hon tycker inte att det var svårt att ta till sig den svenska vårdmodellen.

–I Brasilien hänvisades barn som behövde ortodonti till specialisttandvården, likaså patienter som behövde protetiska arbeten. Här får jag arbeta med en större variation av behandlingar, berättar hon.

Ytterligare en skillnad i den svenska modellen är att tandsköterskorna har en helt annan roll här.

– De utför betydligt mer avancerade uppgifter, och jag tycker att det är härligt att jobba med dem; de är så kunniga och har varit och är ett stort stöd för mig.

 

Ny kull på gång

Hur har det då gått för dem som gick den första ettårsutbildningen? Jo, nio har fått jobb på kliniker från Skåne till Mellansverige, två är ute på praktik, och en gör ytterligare kompletteringar. Nu har en ny kull på tolv tandläkare startat sin utbildning. De kommer, liksom den förra kullen, från en rad olika länder.

Att universiteten från och med denna höst kan ta ut avgifter för studenter som kommer från länder utanför eu/ees-området påverkar enligt Jan Olsson och Ted Lundgren inte möjligheterna för dem som vill söka ettårsutbildningen, eftersom så gott som alla redan har uppehållstillstånd och därför studerar på samma villkor som svenska studenter. För studenter som kommer direkt från länder utanför eu/ees och som vill utbilda sig i Stockholm är installationsavgiften 190 000 kronor, till detta kommer en studieavgift på 380 000 kronor per år. De som i stället väljer att studera vid universitetet i Göteborg betalar en anmälningsavgift på 900 kronor och en studieavgift på 330 000 kronor per år.

– Även om någon skulle komma direkt hit och in på ettårsutbildningen är jag övertygad om att personen är så motiverad att han eller hon på något sätt finner vägar att finansiera studierna. Och den är ju trots allt bara ettårig, säger Ted Lundgren.

Debora Persson är glad över att utbildningen är klar. Någon ytterligare tandläkarutbildning hoppas hon att det inte blir.

– Jag trivs jättebra med jobbet och arbetskamraterna här i Vara och med att bo i Göteborg, säger hon

 

 

Detta krävs för svensk legitimation:

Tandläkare från länder utanför eu

Det finns två vägar för att få svensk legitimation:

1. Ettårig utbildning vid ki, Huddinge eller Sahlgrenska akademin, Göteborg.
Grundkrav: Minst fyraårig tandläkarutbildning och ett års dokumenterad klinisk verksamhet samt svenska b med lägst betyg godkänt.
Tio veckors praktik med särskilt utbildad handledare.

2. Enstaka kurser med examination.
Grundkrav: Tandläkaren ska ha minst fem års grundutbildning.
Formella kunskaper i svenska.
Fyra olika prov: i basvetenskapliga ämnen, inom vuxentandvård, barntandvård, och manuell kompetens som demonstreras på fantommodell.
Prov i författningskunskap och samhällsodontologi.
Sex månaders handledd praktik inom allmäntandvård, därefter examination av tandläkare från Socialstyrelsen.

Tandläkare från annat eu-land

Kraven regleras av eu-direktiv 2005:36.
Till ansökan om svensk legitimation ska bifogas personbevis, vidimerad kopia av examensbevis för tandläkare med grundutbildning, vidimerad kopia av behörighetsbevis, samt europeiskt intyg om yrkestillhörighet.
Uppfylls dessa krav utfärdar Socialstyrelsen svensk legitimation.

Text: Mats Karlsson

Foton/Illustrationer: Foto: Mikael Ljungström

Dela artikeln
  1. Kommentar från Georgette Fredriksson 29 september 2011:

    Parabéns Deborah! 🙂

  2. Kommentar från Mark 30 september 2011:

    Dear Débora, I am so proud for all you have acheived and am sure the people close to you (far away in Brasil) are as proud as I am. ilyf!

  3. Kommentar från marcus persson 30 september 2011:

    Débora,

    Ett stort grattis till det här bedriften. Den här också. Du har verkligen gjort många stordåd i ditt liv och att ta svensk legitimation var bara en av många bedrifter som du har lyckats med, och ännu fler lär det bli. Var så säkra på det gott folk!

    Synd bara att journalisten skrev fel där att vi träffades några år efter att Isabella föddes.

    Än en gång ett stort grattis.

    // marcus

  4. Kommentar från Petra Lindström 19 oktober 2011:

    Debora- jag visste att du skulle klara detta. Så klok som du är så kvittar det vad det är du ska lära dig. för du klarar allt. Ett stort grattis till denna bedriftt!!

    Stor kram från Petra

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören..: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch