Sanningen om lögnen
Kvarlevorna som man först trodde var Magnus Ladulås är troligtvis en i familjen Karlsson Gumsehuvud.

Sanningen om lögnen

12 jan 2012
Dela artikeln
Våren 2011 öppnades Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan i Stockholm. Det skulle visa sig att en 400-årig sanning var en lögn. Peter Lingström, professor i kariologi, var en av dem som deltog i analysarbetet.

När kung Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan öppnades 1915 konstaterade forskarna att han hade ett väldigt sjukligt skelett. Fynden visade att kungen hade varit en lång man med »kraftigt överansikte« och hade plågats av ett svårt kroniskt lung- eller hjärtproblem, vilket lett till »deformationer av extremiteternas ben« och »säkerligen varit orsaken till hans död«. Magnus Ladulås själv log kanske i sin himmel, eller blev förbannad, men kunde inte själv göra så mycket åt saken.

Nyligen avslöjades resultaten från öppningen av samma grav som skedde våren 2011, och forskarna häpnade: det är nämligen inte kung Magnus ben som vilar under det väldiga gravmonumentet, tumban, framför högaltaret. Han dog 1290. Men i graven fann man flera skelett som efter analys med kol-14metoden visade sig vara av yngre datum, från 1400- eller 1500-talen. Man kan bara tänka sig hur många som under århundradena stannat till och pekat på gravmonumentet och förkunnat att det är kung Birger Jarls son som vilar där. En historisk lögn som gällt för sanning sedan Johan III lät bygga tumban under senare delen av 1500-talet. Vid samma tillfälle byggdes tumban över kung Karl Knutsson Bonde, död 1470, också den framför högaltaret.

[slideshow]

Hur kunde Johan III ta så miste och låta bygga tumban över fel grav? Arkeolog Maria Vretemark är vetenskapligt ansvarig för gravöppnings- och analysarbetet. Hon har sin teori:

– Jag tror att Johan III visste att det inte var Magnus Ladulås grav, men det viktigaste för honom var att bygga två likvärdiga monument framför högaltaret, och vilka ben som låg under golvet var nog mindre viktigt. Att bygga tumborna var ett sätt för honom att visa upp Sveriges ärofyllda historia. Han lät bygga liknande monument i ett flertal kyrkor.

 

Innersta kretsen

Vilka är det då som är begravda under tumban? Enligt Maria Vretemark måste det ha varit en familj från högadeln som fick detta flotta gravläge. En teori är att det handlar om Gustav Karlsson Gumsehuvud och hans familj. Han och kung Karl Knutsson Bonde var gifta med varandras systrar och Gustav Karlsson tillhörde den innersta kretsen runt kung Karl. De analyser forskarna gjort visar att de diagnoser forskarna kom fram till 1915 fortfarande gäller.

1915 öppnades också graven under den andra tumban i högaltaret. Överst i graven låg en man i träkista och klädd i 1400-talskläder, troligen kung Karl Knutsson Bonde. Längre ner i graven fanns ytterligare tre kompletta och orörda skelett, samt tre omrörda. Dessa individer undersöktes inte närmare eftersom man redan trodde sig ha hittat den man sökt i den andra graven, det vill säga Magnus Ladulås. Skeletten samlades dock in och ligger i dag nere i graven i egna små kopparkistor.

Efter avslöjandet om Magnus Ladulås falska grav har expertteamet nu ansökt om att åter få öppna denna andra grav. Troligen ligger Magnus Ladulås och hans familj där. Eftersom dna-prov togs när Birger Jarls grav öppnades i Varnhems klosterkyrka 2002 kommer man att kunna jämföra om hans dna stämmer överens med kvarlevorna i graven i Riddarholmskyrkan. I så fall kan man slå fast släktskapet mellan dem det vill säga far och son.

Vid gravöppningen våren 2011 deltog också odontologisk expertis, nämligen Peter Lingström, professor i kariologi vid institutionen för odontologi i Göteborg, och rättsodontolog Irena Dawidson.

Peter Lingström har tidigare deltagit i analysarbetet av två större skallmaterial, ett med cirka 70 skelett på en begravningsplats där numera köpcentret Nordstan i Göteborg är beläget. Han har också tillsammans med flera odontologiska experter studerat ett omfattande skelettmaterial från cirka år 1100 till 1530 i Skara.

– Den stora skillnaden mellan det vi fann i Riddarholmskyrkan och vid de övriga undersökningarna jag varit med om är att personerna i Riddarholmskyrkan är identifierade på individnivå och man vet vilket samhällsskift de levde i, säger han.

I undersökningen av skeletten studerade han skallar, käkar och tänder. I huvudsak satt tänderna kvar i respektive käke, men det fanns även en del lösa tänder i graven. Dessa undersöktes med spegel och sond. Samtliga käkar röntgades också för att se om individerna hade några infektioner. Detta gjordes med portabel röntgen, ett arbete där också rättsodontolog Irena Dawidson deltog.

 

Oväntad vändning

Vad fann man då i tandmaterialet?

– Antalet tänder hos individerna varierade. Det fanns ett antal kariesskador, som i något enstaka fall var ganska omfattande. Flera tänder uppvisade omfattande slitage och rikligt med tandsten, berättar han.

Peter Lingström kommer även att vara med i undersökningen av den grav där troligtvis Magnus Ladulås och hans familj ligger.

– Även om detta projekt tog en oväntad historisk vändning är det material vi studerat fortfarande odontologiskt intressant. Förekomsten av olika orala sjukdomar hos våra förfäder kan ge värdefull information när vi diskuterar sjukdomsförekomst i det moderna samhället.

Text: Mats Karlsson, Foto: Ray Wahlsten, Stockholms medeltidsmuseum

Dela artikeln
  1. Kommentar från Martin Ågren 20 februari 2012:

    För att vara petig, Birger Jarl var aldrig svensk kung.

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören..: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.
Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch