Silversmide är guld värt
Med sin tandläkarbakgrund ser Hans-Olof Dahl intresset för silversmide som naturligt. Att arbeta med guldbryggor eller forma smycken har många likheter, till exempel när det gäller krav på precision och fingerfärdighet.

Silversmide är guld värt

21 feb 2013
Dela artikeln
Som pensionerad tandläkare kan man behöva en hobby. För Hans-Olof Dahls del blev det silversmide. Efter hand lagrade sig smyckena på hög och nu säljer han dem bland annat via nätet. Intäkterna går oavkortat till Läkare utan gränser.

Kulhammare, gasbrännare, städ, ekkubbe, lupp, filar och raspar av alla de slag, skruvstäd, vals, slipmaskin, borrmaskin och bandsåg. Det behövs många verktyg när silverplåtar och silvertrådar ska formas till skålar, armband, halssmycken och ringar.

– Den här redskapstavlan fick jag precis upp, annars hade det legat en hög av verktyg på arbetsbordet, berättar Hans-Olof Dahl och pekar mot träskivan under rummets enda fönster.

[slideshow]

Verkstaden ligger nere i hans källare. Den har växt fram steg för steg sedan Hans-Olof Dahl pensionerade sig, 2006, efter 30 år som privattandläkare i Malmö. Som pensionär behövde han en hobby. Hans-Olof Dahl gick en kurs i silversmide och är fast sedan dess. Han tar fortfarande lektioner.

– Man blir aldrig färdiglärd och att se vad andra jobbar med är inspirerande, säger Hans-Olof Dahl.

Först skänkte han bort sina alster till släkt och vänner. Men efter hand blev den marknaden mättad och smycken började lagra sig på hög. Idén väcktes om att använda silverskatten till välgörande ändamål och under 2012 tog marknadsföringen aktiv fart. Bland annat genom hemsidan.

Hittills har Hans-Olof Dahl sålt ett 50-tal smycken. Intäkterna går oavkortat till Läkare utan gränser. För att kunden ska veta att så är fallet skickar organisationen ut ett tackbrev där den inbetalda summan anges. Hans-Olof Dahl hoppas att hans insats kan göra nytta.

Han växte upp i Kalmar under fattiga förhållanden och kunde tack vare ett stipendium läsa vidare. Något som han fortfarande är tacksam för.

– Annars vet man ju inte hur det hade gått. Nu kan jag ge någonting tillbaka som jag ser det, säger Hans-Olof Dahl.

Text: Erik Skogh

Foton/Illustrationer: Foto: Jenny Leyman

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören. redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch