Utbildningens åttonde termin börjar närma sig mot sitt slut för mig och jag kan knappt tro det! Tänk att snart kunna kalla sig för 80% tandläkare, det är inte helt dumt det.
Sen mitt sista blogginlägg här har jag fått lära mig många nya saker. Oftast efter klinikpassen i skolan går jag hem med spänningshuvudvärk och känner mig helt slut. Jag orkar inte göra mycket förutom att äta, ta en powernap för att sen vakna igen för att fortsätta plugga kvällen ut. Det finns dagar då jag funderar på hur det kommer gå i framtiden när jag är ute och jobbar varje dag från klockan 7 till klockan 16 och ha tiotals patienter dagligen?
En klok kursare tröstade mig och menar att det är extremt energikrävande att lära sig nya saker. Att bara praktisera sin kunskap är ju lite enklare, det blir mindre press. Som färdig tandläkare går jag till jobbet, möter nya människor och gör min grej. Allt jag gör kommer inte granskas av massa andra. Får man ett återbud behöver man inte jaga efter andra patienter för att fylla ut passen för att klara kurskraven. Ja, det blir mindre stress och press helt enkelt vilket är efterlängtat.
“Förutom det har vi en maffig inlämning i parodontologi.”
Tentan i ”Oral kirurgi 2” är skriven och det gick rätt så bra tack vare att jag börjat tidigt med tentaplugget. Trots allt är det min handledare i examensarbete som är kursansvarig och man vill ju prestera bra för att visa vad man går för. Just nu har vi olika kirurgifall som vi jobbar med i grupper veckovis. Fallen kan handla om alltifrån hur man handlägger ett traumafall i allmäntandvården, cystor, tumörer, maligna förändringar, multisjuka patienter, kronisk bihåleinflammation, postoperativa infektioner och så vidare.
Vi har nyss påbörjat introduktionen i ortodonti och har redan ett förhör nästa vecka precis innan juluppehållet. Förutom det har vi en maffig inlämning i parodontologi som ska in nästa vecka också.

Scanning på protetik
På kliniken har vi fortfarande patienter i oral diagnostik samt protetik och endodonti. Jag fortsätter med min broterapi på en patient och på endodonti ska jag snart försänka min rotfyllning på min patient innan jag kan avsluta behandlingen helt. I Umeå tillämpar vi ”Umeå-modellen” som innebär att vi alltid sätter en 1 millimeters Coltosol-propp. Förra veckan skrev vi sluttenta i endodonti 2. Det var en klurig tenta, men förhoppningsvis gick det bra.

Uppdukning inför fyllningsterapi.
Jag har även fått utföra min första parodontalkirurgi; så himla kul! Behandlingsgången såg ut så här: anamnes, bedövning, fälla lambå, avlägsna granulationsvävnad, avlägsna tandsten med handinstrument och ultraljud, rengöring med gasväv och koksalt, suturering, postoperativ information och blödningskontroll. Överlag gick det bra, men det svåra tyckte jag var att avlägsna granulationsvävnaden som satt fast ordentligt. Sutureringen var också knepig och jag behöver nog mer mängdträning innan det sitter naturligt helt enkelt. Nu är jag fortfarande klumpig med nålföraren och får göra några omtag, men det går framåt i alla fall.
I kirurgi-kursen fortsätter vi att vara på mottagningen där vi har olika arbetsuppgifter. Målet är att varje student ska få operera visdomständer två gånger under terminen, men jag har tyvärr bara fått operera en gång då jag fick överlämna mitt andra pass till en student som inte fått operera på grund av återbud. Lite synd, men det är bara att gilla läget egentligen då det är svårare att få tag på patienter under rådande omständigheter.
“Om du läser detta vill jag tacka dig för dina fina ord! Jag kommer ha med mig orden i bagaget i framtiden när jag träffar på motgångar i yrket.”
På käkkirurgimottagningen har jag fått vara med en assistenttandläkare där jag fick undersöka en patient inför visdomstandskirurgi. Därefter fick jag extrahera en rotrest själv! I och med att rotresten låg över slemhinnan och hade gynnsam rotanatomi valde vi att inte fälla lambå (operera) utan det gick bra att extrahera ut den med luxator, hävel och tång. Assistenttandläkaren gav mig väldigt bra tips på extraktionsteknik vilket uppskattas stort. Det allra roligaste var faktiskt när jag fick beröm av tandsköterskan som tyckte att hon kunde se framför sig att jag kommer bli en bra tandläkare. Jag blev så ställd och visste inte hur jag skulle svara. Den dagen gick jag hem med ett leende på läpparna. Om du läser detta vill jag tacka dig för dina fina ord! Jag kommer ha med mig orden i bagaget i framtiden när jag träffar på motgångar i yrket.

Lärarassistans på käkkirurgen.
Häromveckan var det dags för ”lärarassistans” på käkkirurgen. Det innebär att man assisterar en käkkirurg under bland annat operation. Dagen började med att jag och käkkirurgen gick på rond på centraloperationen på Norrlands universitetssjukhus då läraren dagen innan hade utfört anomalikirurgi, en så kallad ”bilateral LeFort 1 osteotomi” med distraktionsapparatur under narkos. Jag fick träffa patienten och följa upp om hens allmäntillstånd. Det såg inte alls svullet ut, läkningen var mycket god. Patienten var positiv men även nyfiken och hade massa frågor gällande behandlingen och om sitt förändrade utseende efter operationen. Därefter fick jag vara med när läraren opererade bort en fixationsplatta som sattes in i underkäken efter ett kirurgiskt ingrepp som heter ”BSSO” (Bilateral sagital split osteotomi) på en annan patient. Plattan hade olyckligtvis inte läkt in så bra i det distala hörnet. Slutligen gjorde vi en tvåstegs implantatinstallation regio 21 på en tredje patient. Patienten hade tidigare fått bentransplantat från ramus framkant då det saknades lite käkben för att stödja ett implantat. Jag fick själv skruva loss skruven som fixerade transplantatet mot käkbenet med en mejsel, otroligt spännande var det faktiskt!
Nu har du tagit dig igenom mitt långa blogginlägg. Tack för att du följer med mig på min resa och jag önskar dig en god jul och gott nytt år! Vi hörs snart igen!