Jag hörde henne innan vi ens hade hunnit knacka på dörren. Med en gång vi gick in stod sjuåriga Alice där och väntade spänt på att se vem det var som kom på besök.
Glad och förväntansfull kom hon fram för att hälsa men då hon såg att även vår lilla femåriga Molly var med backade hon bakåt och surade. Fast våra tjejer är nästan lika gamla och lika stora i växten så är de inte alls kompisar. Klart vi tycker det är lite tråkigt med tanke på att vi är två familjer som har känt varandra och umgåtts i mera än tjugo år.
Den här kvällen var Alice extra sur och tjurig och hon ville inte ens sitta med oss under middagen. Våra vänner ursäktade henne och berättade att hon just hade fått extraherat åtta tänder och att hon inte mådde riktigt bra än.
Nu tror ni väl att lilla Alice är ett riktigt kariestroll, eller hur? Nej, Alice har besvär med tandlossning!
Fem incisiver och tre kindtänder lite varstans hade fått plockas bort. Flera tänder hade emaljfrakturer och en tand hade en djup bifurkation. Det här är Sverige anno 2014!
Funderar ni på att ringa BRIS? Det hjälper inte! De kommer inte att vilja ta i ärendet. Sjuåringen är nämligen en dansk-svensk gårdshund och min lilla Molly är en liten dvärgpudelfröken.
Små hundar får lätt tandsten och tandlossning och att man får extrahera tänder på dem är inget ovanligt.
Då min Molly var valp hade jag en veterinär som berättade för mig att det är jätteviktigt att sköta om små hundars tänder extra mycket.
Jag har varit nitisk! Min Molly har en egen tandborste och en egen curette här hemma och hennes tänder är riktigt fina. När sax, klotång, trimmer, tandborste och tandstensinstrument kommer fram gömmer hon sig visserligen under bordet, men här i huset är det jag som är chef!
Veterinären tipsade även om att det är bra att ge hundar märgben. Man kan låta dem gnaga på benet en halvtimme eller så och sedan lägga det i en plastpåse och förvara det i kylskåpet. Då håller det en vecka. Molly får nästan aldrig märgben. Hon tar de nämligen direkt och gömmer under min kudde…
Vår ena son var hemma och hälsade på en helg i höst. Han ville absolut att jag skulle kolla över hans tänder och ta bort tandsten. Mina helger är rätt så fullspäckade och att åka ut till kliniken, larma av, sätta igång hela utrustningen och sedan städa allt i ordning och lämna stället tar ett par timmar. Sonen har aldrig haft karies så det kändes verkligen onödigt att dra igång hela apparaturen för att kolla över garnityret.
Tandsten kan man ju ta för hand och jag har en curette här hemma. Vems curette jag använde vet han inget om men jag lät den ligga länge i kokande vatten innan sonen fick den i sin mun…
I övrigt så mår både hundar och söner bra av att få mycket motion. I sommar hängde båda med över Besseggen i Jotunheimen i Norge.
Molly och Alice fungerar mycket bättre tillsammans när de kan springa fritt ute i naturen och inte behöver vakta sina revir. Kanske kan vi planera in en riktig fjälltur med våra små tjejer till sommaren?