Vad en sommar går snabbt, hoppas ni har haft kul!
Och att ni är glada, utvilade och inte har haft en massa strul!
Jag fortsatte min vandring i Spanien på Pilgrimsleden.
Det är tufft, men när man når dagens mål känns det som lustgården i Eden!

Vandringen går över fjäll, genom byar, skogar, vetefält och vinstockar.
Om kvällen är det en dusch, en mustig måltid och en skön säng som lockar!
På nästan alla övernattningsställen finns tandborste, kam och tvål.
Pilgrimer ska visst vara rena, snygga och inte ha hål.
I San Juan de Ortega blev jag vän med den haltande Tara.
Hon fick min Lypsyl och Voltaren så hon vandringen skulle klara!

Tara från New York hade spruckna läppar och onda sår.
Fötterna var svullna och hon hade blåsor på alla tår!
Vi gick fram till Burgos och tog tåget till kusten.
Nästa år fortsätter vi över La Meseta – vi har inte tappat lusten!
På en strandbar hängde österrikaren Horst som hade haft otur.
Nu satt han med armen gipsad och behövde dra åt en sutur!
Läkaren där hemma ville såret dränera.
Att hitta hjälp här skulle kombineras med att feriera!
Han hade sökt två sjukhus för att få vård.
Men är det inget akut är byråkratin hård!
Vi gick till Farmacian och köpte peang, sax, bandage och klorhexidin.
Sedan klippte jag av gipset och knöt ihop det lösa stygnet så han blev hel och fin.
Vi hälsade på goda vänner som har hus vid en golfbana.
Dottern Sofia hade just fått en “lib” men saknade en god interdental-renhålls-vana.
Mamman hämtade mellanrumsborstar, gula, rosa och blå.
Vi provade oss fram och fann att de rosa var lagom små.
I slutet av juli passade jag på att jobba en vecka.
Jag har svårt att sitta still och gå på stranden och häcka.
Trasiga och onda tänder tog vi hand om både på Peter och på Lotta.
Inger hade ett hål så stort att hon kallade det för en grotta!
Sedan åkte vi till Lillehammer och hälsade på min moster Eva.
Mitt garnförråd fylldes på – det gör livet värt att leva!
Vi fortsatte vidare till Nordfjordeid i väst.
Där bor min gamla väninna Grethe på en vacker gård med en häst.
Vi mindes gamla tider då godisbitar kostade tio öre styck.
Alla barn drack mjölk och vatten – Cola var en mycket sällsynt dryck!
Grethe ville inte skratta stort – hon tyckte gaddarna var fula.
Hon önskade sig vita fina tänder, inte ofräscha och gula.
Nu har jag just skickat iväg ett tandblekningskitt.
Så om några veckor skrattar även hon stort och vitt!
Det är roligt att resa runt, se världen, träffa vänner och hälsa på som gäst.
Nu när semestern är slut måste vi även ha skoj och göra vardagen till fest!