Professorer: Det är dags att prioritera barntandvården
Barntandvården måste nu lyftas fram som ett prioriterat område inom odontologisk forskning, skriver artikelförfattarna. Foto: Colourbox

Professorer: Det är dags att prioritera barntandvården

Debatt 6 maj 2015
Dela artikeln
De flesta åtgärder som utförs i barn- och ungdomstandvården saknar evidens, enligt en SBU-rapport. Detta är otillfredsställande för professionen och borde oroa också beslutsfattare. Det skriver fyra professorer i en debattartikel.

Den 19 mars publicerade SBU en kartläggning av kunskapsläget inom barn- och ungdomstandvården (En systematisk kartläggning och granskning av systematiska översikter inom barn- och ungdomstandvården – vad vet vi egentligen?).

Den bygger på en omfattande genomgång av samtliga tillgängliga systematiska översiktsartiklar inom området. Resultatet är nedslående; evidens saknas för de flesta åtgärder som utförs i barn- och ungdomstandvården.

Detta är otillfredsställande för professionen och borde oroa också beslutsfattare. Om vi vill nå hälsovinster i framtiden måste vi prioritera barn- och ungdomstandvården och se till att skaffa oss adekvat kunskapsunderlag för våra insatser.

Kartläggningen är den första av sitt slag inom tandvården. Totalt 400 översiktsartiklar identifierades och värderades i olika standardiserade steg; 82 bedömdes relevanta och granskades avseende kvalitet. Slutligen fanns 40 systematiska översikter utifrån vilka det gick att dra slutsatser om evidensläget för åtgärder som är aktuella inom bland annat diagnostik, prevention, riskbedömning och lagningar inom barn och ungdomstandvården.

“Resultatet visar att det enda vi säkert vet är att daglig användning av fluortandkräm förebygger karies …”

Resultatet visar att det enda vi säkert vet är att daglig användning av fluortandkräm förebygger karies, en åtgärd som dessutom görs av barn och föräldrar själva. Det fanns också visst stöd för fissurförsegling vid hög kariesrisk samt ett svagare stöd för fluor i andra former än tandkräm.

Tandvård till barn och ungdomar är för övrigt i stor utsträckning inte evidensbaserad. I klartext betyder det att vi saknar evidens för hur barn och ungdomar bör undersökas för att diagnostisera sjukdom, vilken förebyggande information/instruktion/behandling som är effektiv och vilken fyllningsterapi som ger bäst resultat i primära och permanenta tänder.

Vi saknar evidens för hur vi ska förebygga och behandla smärta och tandvårdsrädsla, behandla traumaskadade tänder och mineraliseringsstörningar, och hur barn och ungdomar med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning ska omhändertas på bästa sätt.

Antalet barn och ungdomar upp till och med 19 år är i dag 2,2 miljoner och utgör 23 procent av befolkningen. Det är fler än de 20 procent av befolkningen som är 65 år eller äldre.

“Det innebär att vi saknar uppgifter om mer än vart fjärde barn, och vi vet inte om dessa barn är friska eller sjuka.”

Tandhälsan hos barn och ungdomar har förbättrats avsevärt jämfört med före 1990-talet, men Socialstyrelsens sammanställningar visar att förbättringen nu planat ut.
Tyvärr är endast cirka 70 procent av den totala populationen i de olika åldersgrupperna med i Socialstyrelsens rapporter.

Det innebär att vi saknar uppgifter om mer än vart fjärde barn, och vi vet inte om dessa barn är friska eller sjuka. I dag rapporteras 96 procent av treåringarna vara kariesfria.

Men det betyder samtidigt att 4 av 100 treåringar har kariesskador som är så omfattande att de behöver behandling. En behandling som av förklarliga skäl är svår att utföra, och som också riskerar att medföra att barnet får en första negativ upplevelse och erfarenhet av tandvården.

Bland sexåringarna är det 23 av 100 barn som behöver laga eller har lagat mjölktänder. Bland 19-åringarna är det 66 procent som har karies eller lagningar. Då är initiala skador (tidig karies) inte medräknade. Bakom de, vid första anblicken, goda siffrorna finns alltså fortfarande en hel del sjukdom och många barn och ungdomar som behöver vård.

Val av behandlingsmetod ska alltid baseras på bästa tillgängliga vetenskapliga underlag tillsammans med behandlarens erfarenhet och patientens/vårdnadshavarnas önskemål. Brist på evidens innebär inte med nödvändighet att vi gör fel – men det betyder att vi inte säkert vet om våra behandlingar är effektiva och säkra, eller vilken metod som är mest kostnadseffektiv.

“Det är mycket pengar om man inte vet fullt ut att man bedriver effektiv och säker vård.”

Ur såväl ett etiskt som hälsoekonomiskt perspektiv är det extra viktigt att den vård som ges barn och ungdomar bygger på säker kunskap. Om behandlingsmetoderna är effektiva finns det bättre förutsättningar för en god tandhälsa under resten av livet, något som kan spara pengar både för individen och för samhället. Landstingens/regionernas årliga kostnader för barntandvården uppskattas till minst 1 000 kronor per barn, alltså ca 2,2 miljarder kronor. Det är mycket pengar om man inte vet fullt ut att man bedriver effektiv och säker vård.

Tandvården får inte slå sig till ro och säga att det var ju inget nytt. Kunskapsluckorna är så omfattande att de inte kan negligeras och vi har ett gemensamt ansvar att göra något åt saken.

Kartläggningen visar att det behövs klinisk behandlingsforskning inom de flesta områden inom barn- och ungdomstandvården. Vi har goda förutsättningar för behandlingsforskning av hög kvalitet i vårt land, men det kräver samarbete mellan vårdens alla aktörer och akademin.

Barntandvården måste nu lyftas fram som ett prioriterat område inom odontologisk forskning. Barntandvård behöver också komma med i tandhälsoregistret, och vi behöver nationella riktlinjer för barn- och ungdomstandvården.

Det gemensamma målet måste vara en effektiv, säker och kostnadseffektiv tandvård. Allt annat vore oetiskt.

Gunilla Klingberg, professor, Malmö

Ingegerd Mejàre, professor emerita, Malmö

Christina Stecksén-Blicks, professor, Umeå

Svante Twetman, professor, Köpenhamn

Samtliga undertecknare är pedodontister som medverkat i SBU-kartläggningen av kunskapsluckorna.

Debatt i Tandläkartidningen

Debattinlägget publicerades även i Tandläkartidningen nummer 5 2015.

Vill du debattera? Skriv till: redaktionen@tandlakarforbundet.se, eller lämna din kommentar till artikeln här nedanför!

Dela artikeln
  1. Kommentar från Carin Fridén 11 maj 2015:

    Jag vill kommentera med frågan varför pratar vi inte om kosten idag?
    Äter du 4-5 gånger per dag och låter tänderna vila däremellan så blir det ingen karies.
    Äter du 3 gånger så har du ingen risk.
    Vibeholms undersökningen var hemsk, där tilläts människor äta obegränsat ofta!

    Låt barn äta 3-4 gånger per dag och det blir ingen karies.
    Hjälper vi borsta barnens tänder med fluortandkräm klarar tänderna att vi äter 5 gånger men sen är det vatten som gäller mellan måltiderna!

    Hjärtliga Hälsningar

    Carin Fridén
    Leg Tandläkare Klinikchef

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in, kontakta webbredaktören: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakarforbundet.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch