Replik: Kosttillskott kan inte hejda antibiotikaresistens

debatt 21 okt 2014
Dela artikeln
Vi måste minska och optimera antibiotikaanvändningen samt iaktta goda hygienrutiner för att hejda uppkomst och spridning av resistenta stammar, skriver Johan Blomgren, övertandläkare och medlem i Stramas tandvårdsgrupp i en replik till en debattartikel av Peter Rotschild.

Precis som Peter Rotschild skriver är antibiotikaresistens ett stort hot. Vi måste därför minska och optimera antibiotikaanvändningen samt iaktta goda hygienrutiner för att hejda uppkomst och spridning av resistenta stammar.

Vid antibiotikabehandling sker en selektion inom individens normalflora, och resistenta bakterier växer till på bekostnad av känsliga bakterier. Även PcV selekterar fram resistens. Vid varje antibiotikabehandling sker skiftningar i vår normalflora, främst hos de cirka 2 kg mikroorganismer vi har i tarmen. Normalfloran är viktig för vår överlevnad, till exempel genom påverkan på vitaminproduktion med mera, men den tränger också ut icke önskvärda mikrober.

Probiotika är levande bakteriekulturer som också finns i vissa livsmedel, till exempel olika mjölkprodukter, och de kan bland annat balansera normalfloran i tarmen. Flera företag, varav BioGaia AB är ett, marknadsför probiotika som naturläkemedel och kosttillskott. Effekt och säkerhet baseras på välbeprövad traditionell användning och studier på visad effekt krävs inte.

Rothschild ser probiotika som ett verktyg i kampen mot antibiotikaresistens, där stärkt infektionsförsvar ger färre infektioner. När normalfloran stöttas minskar risken för antibiotikaassocierade biverkningar.

Rotschild hänvisar bland annat till en studie där man har gett probiotika till förskolebarn i Mexiko. Under tolv veckor med probiotika hade barnen i genomsnitt 0,4 dagar med diarré i motsats till kontrollgruppen som uppvisade diarré i 1,0 dag. Detta var inte relaterat till antibiotikaanvändning. Läkemedelsverkets bakgrundsdokumentation till behandlingsrekommendationer för nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor visar tveksamma resultat för probiotika som infektionsprofylax [1].

“Jämförelser mellan depuration kombinerat med probiotika, respektive med antibiotika, saknar därför större betydelse.”

I kronisk parodontal infektion är många bakterier i vilofas och påverkas inte av antibiotika, som främst förhindrar tillväxt. Jämförelser mellan depuration kombinerat med probiotika, respektive med antibiotika, saknar därför större betydelse.

I en metaanalys av 63 studier med totalt 12 000 patienter noterades mindre förekomst av diarré hos patienter som fick probiotika men någon statistiskt signifikant fördel kunde inte visas [2]. I två stora studier, publicerade 2013, kunde inte någon fördel med probiotika visas [3, 4] och i en så kallad HTA-genomgång vid Sahlgrenska universitetssjukhuset kunde inte heller där ses några positiva effekter av probiotika [5]. Det är anmärkningsvärt att Rotschild inte nämner dessa nyligen publicerade arbeten.

Rotschild skriver också som argument för probiotika att riktlinjer avseende antibiotikaanvändning inte följs. Som bevis anges stora skillnader mellan olika landsting. Förskrivning av antibiotika har under senare år minskat i tandvården, från 2012 till 2013 med 14 procent. Detta förklaras med ökad följsamhet till nationella rekommendationer [6], och med nya publicerade rekommendationer [7] kan trenden förväntas fortsätta. De regionala skillnaderna förklaras av olika terapitradition.

I kampen mot ökande resistens måste alla medel användas. Probiotika kan kanske vara ett hjälpmedel för att förlänga tiden för effekt hos dagens antibiotika. Det behövs dock ytterligare forskning innan man kan uttala sig om detta. Den största nyttan med probiotika är sannolikt en positiv påverkan på tarmfloran, något som troligen också en adekvat kost innehållande levande bakteriekulturer kan göra.

Referenser:
1. Behandlingsrekommendationer för nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor. Information från Läkemedelsverket 2012; 18(2): 38.
2. Hempel S et al. Probiotics for the prevention and treatment of antibioticassociated diarrhea. JAMA 2012; 307: 1959–69.
3. Allen SJ, et al. Lactobacilli and bifidobacteria in the prevention of antibioticassociated di­a­r­rhea and Clostridium difficile diarrhea in older inpatients (PLACIDE): a randomised, double-blind, placebo-controlled, multicentre trial. Lancet 2013; 382(9900): 1249–47.
4. Allen SJ, et al. A high-dose preparation of lactobacilli and bifidobacteria in the prevention of antibioticassociated and Clostridium difficile diarrhea in older people admitted to hospital: a multicentre, randomised, double-blind, placebo-controlled, parallel arm trial (PLACIDE). Health Technol Assess. 2013; 17(57): 1–140.
5. http://www.sahlgrenska.se/upload/SU/HTA-centrum/HTA-rapporter/HTA-rapport%20Probiotika%20%20inkl%20bilagor%202011-11-22%20till%20publicering.pdf
6. Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården – ny rekommendation. Information från Läkemedelsverket. 2012; 23(5): 22–35.
7. Rekommendationer för antibiotikabehandling i tandvården. Information från Läkemedelsverket. 2014; 25(1): 19–30.

Debatt i Tandläkartidningen

Repliken publicerades även i Tandläkartidningen nummer 12 2014.

Vill du debattera? Skriv till: redaktionen@tandlakarforbundet.se, eller lämna din kommentar till artikeln här nedanför!

Text: Johan Blomgren, övertandläkare och medlem i Stramas tandvårdsgrupp

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in, kontakta webbredaktören: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.
Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch