Så kan vi hejda antibiotikaresistensen

debatt 1 okt 2014
Dela artikeln
Svensk tandvård bör i långt större omfattning än i dag använda probiotikan Lactobacillus reuteri för att ytterligare bidra till arbetet för att minska risken för antibiotikaresistens, skriver Peter Rotschild, vd och grundare för Biogaia AB.

Utvecklingen av resistenta patogener är alarmerande. Infektioner som under de senaste decennierna setts som tämligen banala kan i dag i värsta fall leda till att patienter avlider. Bara i Europa dör varje år 25 000 människor av infektioner som orsakats av antibiotikaresistenta patogener.

Att i en högteknologisk sjukvård, där möjligheterna att rädda människors liv ökat markant, riskera patienters hälsa och liv på grund av infektioner där inget antibiotikum har effekt är numera en reell risk.

Viktiga åtgärder för att komma åt detta globala problem är att minska användningen av antibiotika samt se till att de kurer som behöver ges fullföljs.

Vi tror att tillskott av Lactobacillus reuteri, en kliniskt prövad probiotika, är ett alternativ som kan bidra till att minska risken för antibiotikaresistens. Det finns starka argument för att svensk tandvård i större utsträckning bör använda detta.

Trots skriande behov utvecklas i dag få nya antibiotika. Läkemedel som cancermediciner är långt mer lönsamma för läkemedelsföretagen och incitamenten för forskning kring nya antibiotika är få [1]. För att motverka detta har ett antal nationella och internationella samarbeten mellan industrin och myndigheter initierats [2, 3]. Myndigheter agerar även genom att ge ut nya riktlinjer för att minska överanvändningen av antibiotika.

“Men insatserna räcker inte. Enligt en färsk rapport från WHO hotar antibiotikaresistens allt våra moderna mediciner lyckats uppnå”

Men insatserna räcker inte. Enligt en färsk rapport från WHO hotar antibiotikaresistens allt våra moderna mediciner lyckats uppnå [3]. Parallellt med enorma investeringar tror jag därför att vi även behöver vidta andra åtgärder. Jag tror också att andra alternativ kan vara åtminstone lika kraftfulla som de miljarder som läggs på utveckling av nya läkemedel.

Enligt Socialstyrelsens riktlinjer 2011 gick bara en procent av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna i Sverige till förebyggande [4]. 99 procent lades på att minska symtom eller, i bästa fall, bota sjukdomar när vi fått dem. Fördelningen borde se helt annorlunda ut eftersom det är bättre att förebygga sjukdomar än att behandla dem. Friska får färre infektioner, behöver mindre antibiotika och orsakar mindre antibiotikaresistens. Förutom en omfördelning av ekonomiska resurser måste vi framför allt gå från symtomlindring till friskvård.

För det behöver vi incitament att förändra vad vi äter, hur mycket vi motionerar, hur ofta vi använder tandtråd – i princip hela vår livsstil.

Svensk tandvård är ett glädjande undantag. Men trots den förebyggande tandvården förskriver tandvården närmare sju procent av all antibiotika. De regionala skillnaderna är dessutom stora, vilket tyder på att riktlinjer och rekommendationer för antibiotikaanvändning inte följs [5]. Även tandvården står alltså inför en stor utmaning.

Så vad kan Lactobacillus reuteri bidra med för att minska problemen? Mycket. Lactobacillus reuteri påverkar immunsystemet och om det går att förebygga sjukdom borde en konsekvens bli att behovet av antibiotika minskar. Detta har vi visat i flera studier – barn som fick tillskott av Lactobacillus reuteri var friskare och använde mindre antibiotika [6–8].

“Barn som fick tillskott av Lactobacillus reuteri var friskare och använde mindre antibiotika”

I dag diskuteras sambandet mellan munhälsa och sjukdomar i övriga delar av kroppen [9]. Självklart är munnen en del av kroppen och immunsystemet. En studie på patienter med kronisk par­odontit visade att tillskott av Lactobacillus reuteri efter depuration kunde minska antalet patienter med djupa tandköttsfickor. Effekten antas bero på Lactobacillus reuteris förmåga att påverka orala patogener.

Än mer intressant är att dessa resultat var i paritet med vad som rapporterats för tilläggsbehandling med amoxicillin och metronidazol [10]. Ett annat användningsområde för Lactobacillus reuteri är i kombination med antibiotika för att minska biverkningar av antibiotikabehandlingen [11–15]. Lactobacillus reuteri kan bidra till att patienter fullföljer behandlingen, vilket kan bidra till minskad risk för antibiotikaresistens.

Lactobacillus reuteri kan därmed göra nytta på flera sätt – förebygga infektion, minska biverkningar av antibiotika och påverka antibiotikaresistensen. Utöver de insatser som svensk tandvård redan gör för att minska risken för antibiotikaresistens bör man i långt större omfattning än vad som är fallet i dag använda Lactobacillus reuteri för att ytterligare bidra till detta oerhört viktiga arbete.

 

Källor:

1.    Tracking the Pipeline of Antibiotics in Development, 2014.
2.    GAIN: How a new law is stimulating the development of antibiotics, 2013.
3.    WHO, Antimicrobial resistance: global report on surveillance, 2014.
4.    Socialstyrelsen 2011.
5.    Tandläkartidningen, (TLT), 2014.
6.    Weizman Z et al. Effect of a probiotic infant formula on infections in child care centers: comparison of two probiotic agents. Pediatrics 2005 Jan; 115(1): 5–9.
7.    Agustina R et al. Randomized trial of probiotics and calcium on diarrhea and respiratory tract infections in Indonesian children. Pediatrics 2012; 129: e1155–e1164.
8.    Pedro Gutierrez-Castrellon et al. Diarrhea in preschool children and lactobacillus reuteri: a randomized controlled trial. Pediatrics, doi: 10.1542/peds.2013-0652, 2014.
9.    TLT, juni 2014.
10.  Teughels W et al. Clinical and microbiological effects of Lactobacillus reuteri probiotics in the treatment of chronic periodontitis: a randomized placebo-controlled study. J Clin Periodontol 2013; 40: 1025–35.
11.   Cimperman J et al. A randomized, double-blind, placebo-controlled pilot study of Lactobacillus reuteri ATCC 55730 for the prevention of antibiotic-associated diarrhea in hospitalized adults. J clin Gastroenterol 2011; 45(9):785-9. doi: 10.1097/MCG.0b013e318
2166a42.
12.  Videlock E J et al. Meta-analysis: probiotics in antibiotic-associated diarrhea. Allimentary Pharmacology & Therapeutics 2012; DOI: 10.1111/j.1365-2036.2012.05104.x
13.  Lionetti V et al. Lactobacillus reuteri therapy to reduce side-effects during anti-Helicobacter pylori treatment in children: a randomized placebo controlled trial. Aliment Pharmocol Ther 2006; 24: 1461–8.
14.  Young V et al. Antibiotic-associated diarrhea­accompanied by large-scale alterations in the composition of fecal microbiota. J Clin Microb Chemother 2004; 42(3): 1203–6.
15.  Läkemedelsverket, 2014.

 

Debatt i Tandläkartidningen

Debattinlägget publicerades även i Tandläkartidningen nummer 11 2014.

Vill du debattera? Skriv till: redaktionen@tandlakarforbundet.se.

Text: Peter Rothschild, vd och grundare, Biogaia AB

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in, kontakta webbredaktören: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.
Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch