I fyra av de nio granskade journalerna finner IVO att antalet inskickade röntgenbilder inte stämmer överens med det antal som journalförts. I tre fall är bildkvaliteten dessutom dålig. HSAN ifrågasätter här IVO eftersom inspektionen aldrig begärde ut digitala kopior. I granskningen har IVO utgått från pappersutskrifter, men det försvårar en korrekt granskning, skriver HSAN. Ansvarsnämnden har i vissa fall därför fått bortse från IVO:s kritik när det gäller röntgenunderlaget.
Men i långa stycken är IVO och HSAN överens i kritiken mot tandläkaren. Bedömningen är att han uppvisat oskicklighet i yrkesutövningen. Tandläkaren, som inte håller med om den kritik som riktas mot honom, framhåller att en granskning av journaler kan ge en ”svart-vit” bild vilket försvårar en bedömning av helheten. Behandling är främst praktisk och inte teoretisk, svarar han.
Sjukdomshistoria, hälsodeklarationer och förekomster av eventuella allergier saknas dock i dokumentationen. Hos en patient noterade tandläkaren allvarlig plastallergi vid första besöket. Patienten hade förlorat helproteser i båda käkarna. Vid nästa besök två veckor senare finns ingen sådan notering. Tandläkarens förklaring är att patienten uppgav allergi för att undvika behandlingen vid första besöket. Patienten ville boka tid hos en specialist, uppger tandläkaren.
Därefter började tandläkaren arbetet med två nya helproteser. Detta trots att det vid undersökningen fanns kvar fem tänder i underkäken. Tänderna extraherades, men tandläkaren misslyckades med att få ut hela roten på tand 45. Enligt tandläkaren ville patienten fortsätta med den protetiska behandlingen och skulle själv ordna en remiss till en specialist. Av det skälet lämnades den infekterade rotresten kvar.
IVO hävdar att tandläkaren borde ha erbjudit patienten, som var orolig, någon form av lugnande preparat eller remitterat honom till en specialist. HSAN håller med och slår fast att en infekterad rotrest måste tas bort innan protetisk behandling sker.
