Annons

Annons

Förvärrad brist på privata tandläkare

Bristen på unga privattandläkare i Norrbotten kan bli ett stort problem under de närmaste åren.

– Någonting behöver göras men jag vet faktiskt inte hur vi kan agera. I grunden handlar det om attityder – att unga tandläkare väljer andra karriärvägar än att bli egenföretagare i ett län långt från storstäderna, säger Åsa Granberg, länsordförande i Norrbotten för Privattandläkarna och med egen praktik i Luleå.
Hur är situationen i Norrbotten?
– När jag började min privata bana i början av 90-talet fanns runt 45 privattandläkare. Räknar man bort anställda tandläkare i privattandvården har antalet sjunkit till runt 30. Det är en kraftig minskning.
Åsa Granberg tycker att utvecklingen är nedslående. Den ska även ses i ljuset av att Norrbotten redan tidigare hade klart färre privattandläkare än resten av Sverige.
Den senaste tioårsperioden har endast ett fåtal nya privattandläkare kommit till Norrbotten. Men det är framför allt den kommande tioårsperioden som kan bli kritisk.
– Medelåldern bland Norrbottens privattandläkare är runt 57 år, så behovet av ett generationsskifte för att rädda privattandvården i länet behöver inte förklaras närmare. Det känns tråkigt att det blivit så här. Och jag ser egentligen ingen snabb lösning för att åtgärda problemet.

Ett rött län

Merparten av länets privattandvård är koncentrerad till »Luleå-fyrkanten« – som även omfattar Piteå, Älvsbyn och Boden – i den sydöstra delen av Norrbotten.
– Det finns historiska förklaringar till att det är så pass få privatpraktiker i kommunerna i Norrbottens inland. Att Norrbotten är ett politiskt rött län där folktandvården har en stark ställning. Men vi borde inte tappa mark som vi riskerar att göra i kustkommunerna, säger Åsa Granberg.
Problemet är inte brist på patienter, betonar Åsa Granberg, även om hon ser en minskning av efterfrågan på tandvård för äldre patienter i takt med en allmänt förbättrad munhälsa.
– Nej, det finns gott om patienter och ofta när jag jämför med kolleger i Stockholmsregionen kan jag bli förvånad över att många där har så få patienter. Här är det vanligt att en privattandläkare har en bit över 2 000 patienter.
Så vad beror det på?
– Jag märker ju att unga tandläkare inte lockas av att etablera sig i ett glesbygdslän. Och jag får känslan att man gärna väljer tryggheten med en anställning och inte ser fördelarna med att bli privattandläkare.
Vad kan göras?
– Helst skulle vi behöva jobba mer mot tandläkarhögskolorna, i vårt fall Umeå. Visa upp oss där. Påtala framtidsutsikterna för privattandvården. Samtala med studenterna. Men tyvärr finns inte riktigt tid och resurser för att orka med den biten.

Har försökt sälja

Georg Isaksson, privattandläkare i Älvsbyn, har erfarenhet av svårigheterna att växla över till en yngre generation tandläkare.
– Jag fyller 65 i vår och så även min kollega. Under ett års tid har jag försökt sälja praktiken. Jag har varit i personlig kontakt med ett 20-tal tjänstetandläkare i länet och även sistaterminsstudenter i Umeå.
–    Men intresset har varit svagt, trots att det rör sig om ett företag med god lönsamhet och stabilt patientunderlag. Jag är förvånad och särskilt med tanke på att Älvsbyn inte är utpräglad glesbygd utan har pendlingsavstånd till Luleå och större orter, säger Georg Isaksson.

Satsar privat i tillväxtens Gällivare

Efter elva år inom folktandvården väntar ett nytt kapitel i karriären för Agneta Riemann, tandläkare i Gällivare. Hon går emot trenden i Norrbotten och tar över en del av en klinik.
– Det känns som ett naturligt steg. På folktandvården har jag fått ägna mycket tid åt att handleda yngre kolleger. Jag hoppas som privattandläkare kunna utveckla mig ytterligare i jobbet, säger Agneta Riemann.
Hon är 36 år och tar över efter Lena Turdell, som fyller 65 i vinter och går i »halv pension«.
– Jag kommer att trappa ner en del men inte sluta jobba helt och hållet. Det är möjligt att jag tar en del jobb för Praktikertjänsts vikariepool och så räknar jag med att få mer tid för mitt mångåriga engagemang för Rotarys tandläkarbank med uppdrag i Afrika, säger Lena Turdell.
Hon etablerade sig som privattandläkare i Gällivare 1982 och har i många år drivit kliniken enligt solo-group-modell tillsammans med kollegan Harry Lahdenperä.
– Även Harry har börjat planera en nedtrappning och verkar ha hittat en efterträdare. Men jag tror att det krävs en hel del planering på en mindre ort som Gällivare. Jag har bearbetat Agneta i ganska många år för att hon skulle ta över och nu är det dags, säger Lena Turdell med ett skratt.

Arbetar parallellt

Under ett halvår – fram till 1 mars – arbetar de parallellt. Agneta Riemann känner ingen tvekan över att det ska gå bra. Hon kommer från Malmö och började arbeta på folktandvården i Gällivare 2002, direkt efter examen.
– Tanken var att det skulle bli ett kortare jobb och att jag sedan skulle söka mig söderut och vidareutbilda mig till ortodontist. Men jag kände mig hemma inom allmäntandvården direkt och valde att stanna kvar. Det bidrog att jag redan första dagen i Gällivare träffade min blivande man.
– Jag vet ju hur stort behovet är av tandvård i Gällivare med flera års kölista vid folktandvården. Så nog kommer jag att ha patienter så att det räcker.
En paradox är att Malmfälten, med gigantiska investeringar inom gruvindustrin, är en av Sveriges främsta tillväxtområden. Samtidigt är det svårt att locka akademiker till en så avlägsen del av landet.
– Det är en ganska komplex situation. Högkonjunkturen ställer också till bekymmer. Kliniken har bara tre behandlingsrum och skulle behöva större lokalyta, men det är sådan efterfrågan på fastigheter att vi inte hittat någon bra lösning, säger Lena Turdell.

Upptäck mer