Det är viktigt att hålla mikroorganismer borta från arbetsfältet vid rotbehandlingar.
Foto: Colourbox
Vid rotfyllningar är en viktig utmaning att hålla mikroorganismer borta från arbetsfältet.
– Mer än en tredjedel av alla rotfyllda tänder har tecken på apikal parodontit, berättar Leona Malmberg, odontologie doktor och specialisttandläkare i endodonti vid Folktandvården Skåne, som nyligen publicerat en studie gjord vid odontologiska fakulteten på Malmö universitet.
– De flesta rotfyllningar görs i allmäntandvården, men nästan alla studier av infektionskontroll har gjorts på specialistkliniker. Vi ville därför undersöka situationen i allmäntandvården, för att se om något kan förbättras där.
Leona Malmberg har jämfört en endodontiklinik i Folktandvården Västerbotten med en allmäntandvårdsklinik någonstans i Sverige, som är lovad anonymitet. Från vardera kliniken har 200 respektive 153 tänder undersökts.
Efter att kofferdamen applicerats har kontrollprover tagits på två ställen – på buckalytan nära kontaktpunkten mellan kofferdam och tand, och ocklusalt. Sedan har tanden tvättats med 30-procentig väteperoxidlösning följt av 5-procentig jodlösning eller 0,5-procentig klorhexidinsprit, varefter ytterligare prov tagits på samma ställen. Proverna placerades i rör med FTM-medium, där såväl aeroba som anaeroba bakterier kan växa.
Med den relativt grova metoden visade 7 procent av arbetsfälten från specialistkliniken tecken på kontamination, medan motsvarande siffra från allmäntandvården var 32 procent. I allmäntandvården – men inte på specialistkliniken – uppträdde därtill kontaminationerna signifikant oftare vid buckalytan än ocklusalt.
– Det tyder på att läckage kan ha skett buckalt i kontaktpunkten mellan kofferdam och tand, säger Leona Malmberg.
– Ett annat problem kan vara att man inte skrubbat tillräckligt länge och noga. Det är lätt att glömma det rent mekaniska momentet när man arbetar med aseptik – det räcker inte med att svepa desinfektionsmedel över tanden, det måste skrubbas, säger hon.
Det kräver medvetenhet om att man arbetar i en vävnad som normalt sett ska vara steril, men också att tandläkaren får den tid som behövs.
– Man måste ta den tid som krävs för att göra bägge dessa moment noggrant. Det kräver medvetenhet om att man arbetar i en vävnad som normalt sett ska vara steril. Men det kräver också att tandläkaren får den tid och det utrymme som behövs.
Tänkvärt i sammanhanget är att när covidpandemin peakade – då tandläkarna var särskilt uppmärksamma på infektionskontroll och gavs mer tid till varje patient – visade bara 20 procent av proverna från allmänkliniken tecken på kontamination, medan över 40 procent av proverna gjorde det när pandemin ebbat ut och tandläkarna arbetade efter normalt schema.
