Det är japanska forskare som har undersökt drygt 600 patienter som sökt sig till en klinik för behandling av dålig andedräkt i Tokyo. Patienternas andedräkt graderades på en sexgradig skala (0–5) i ett organoleptiskt test där alla som fick 2 eller mer bedömdes ha dålig andedräkt. En majoritet, cirka 450, fick över 2 i testet och dessa jämfördes med de övriga på ett antal parametrar.
Studien är den första där man har använt en viskosimeter för att mäta salivens viskositet, tidigare studier har endast bedömt salivens tröghet manuellt. De äldre studierna har konsekvent kommit fram till att salivens konsistens inte påverkar andedräkten.
Men nu när forskarna har använt en mer noggrann mätmetod kan de visa att både salivens flödeshastighet och viskositet har ett signifikant samband med förekomst av dålig andedräkt.
Flödeshastigheten och viskositeten hänger dessutom ihop eftersom mer trögflytande saliv flödar långsammare vilket kan leda till torrare mun, vilket i sig är en riskfaktor för dålig andedräkt.
Andra studier har visat ett samband mellan salivens konsistens och karies och parodontit. En föreslagen mekanism är där att saliv med högre viskositet inte klarar att rensa undan bakterier lika bra, vilket också skulle kunna vara en möjlig orsak till dålig andedräkt.
Forskarna kunde också belägga tidigare kända riskfaktorer för dålig andedräkt som manligt kön, antalet tänder med tandfickor över 4 millimeter, antal tänder med blödande tandkött, plackindex och storleken på arean av bakteriebeläggningar på tungan.
Annons
Annons
