Tandgnissel, eller bruxism, har hittills inte haft någon enhetlig definition med internationellt genomslag. Det finns i dag flera definitioner där alla har nackdelar och olämpliga eller värderande termer i sina beskrivningar av tillståndet. Därför har en grupp internationella bruxismexperter nu tagit fram en definition som är enkel, tar hänsyn till tillståndets dygnskaraktäristik och saknar associationer till underliggande orsaksmekanismer eller samsjukligheter.
Den nya, föreslagna, definitioner lyder: »Bruxism är en repetitiv käkmuskelaktivitet karaktäriserad av sammanbitande och gnisslande av tänderna och/eller krampande eller upprepat tryck från underkäken. Bruxism har två distinkta dygnsmanifestationer; det kan uppträda under sömn (kallat sömnbruxism) eller under vakenhet (kallat vakenbruxism).«
Expertgruppen föreslår även ett diagnostiskt graderingssystem för att beskriva säkerheten i diagnosen som består av termerna »möjlig«, »trolig« eller »defintiv« sömn- eller vakenbruxism.
Möjlig bruxism baseras på egenrapportering i form av frågeformulär eller anamnesen i en klinisk undersökning. Trolig bruxism baseras på egenrapportering plus inspektionsdelen i en klinisk undersökning.
Slutligen definitiv sömnbruxism baseras på egenrapportering, en klinisk undersökning samt en polysomnografisk mätning helst kompletterad med en video/audio-inspelning. Definitiv vakenbruxism baseras i stället på egenrapportering, klinisk undersökning samt en elektromyografisk mätning helst kombinerad med så kallad (»ecological momentary assessment methodology« ??), EMA.
Expertgruppen hoppas att både den nya definitionen och graderingssystemet vinner forskares och klinikers gillande och därmed blir en fast bas från vilken framtida forskning och observationer kan bygga på.
Lobbezoo F, Ahlberg J, Glaros AG, Kato T, Koyano K, Lavigne GJ, de Leeuw R, Manfredini D, Svensson P, Winocur E. Bruxism defined and graded: an international consensus. J Oral Rehab 2013; 40: 2–4.