»Vi måste vässa klorna«
Ann-Chriztine Ericsson är chef för affärsområdet tandvård inom Praktikertjänst. För en tid sedan hamnade hon på 56:e plats när Veckans Affärer listade Sveriges mäktigaste kvinnor i näringslivet.

»Vi måste vässa klorna«

9 apr 2013
Dela artikeln
Allt fler privata tandvårdsbolag trängs på marknaden.
– Konkurrens är bra, men det gäller för oss att bli ännu bättre, höja kvaliteten på servicen till våra tandläkare och ge patienterna bästa möjliga vård, säger Ann-Chriztine Ericsson, chef för affärsområde tandvård vid Praktikertjänst.

Praktikertjänst är den största koncernen inom privat tandvård och hälso- och sjukvård i Sverige.

I januari i år blev Ann-Chriztine Ericsson chef för affärsområde tandvård. I grunden är hon tandläkare, men har under ett stort antal år arbetat inom läkemedelsindustrin, senast som vd för Nycomed/Takeda.

Hon är en av dem som ska ta Praktikertjänst in i framtiden.

För en tid sedan hamnade hon på 56:e plats när tidningen Veckans Affärer listade Sveriges mäktigaste kvinnor i näringslivet. Hon har varit med på listan några år. På plats 35 hamnade för övrigt Carola Lemne, koncernchef på Praktikertjänst.

– Jag tycker att det är viktigt att uppmärksamma kvinnor i näringslivet i stort, kommenterar Ann-Chriztine Ericsson.

När Privattandläkarna bildade en branschförening var ett viktigt mål att få med Praktikertjänst som medlem. Detta visade sig inte vara så lätt. Under mer än ett år har Praktikertjänst diskuterat för och emot ett medlemskap. De stora stötestenarna har varit kostnaden för medlemskapet och vad branschorganisationen ska arbeta med.

Tung aktör

Nyligen kom dock de båda parterna överens, något som Ann-Chriztine Ericsson tycker är bra:

– Även om Praktikertjänst är en stor aktör på tandvårdsmarknaden är det viktigt att samarbeta med branschorganisationen för att tillsammans kunna driva olika frågor och vara en tung aktör, förklarar hon.

Men är då inte Praktikertjänst redan i dag en tung aktör?

– Visst är det så, men det ger också ökad trovärdighet i diskussioner med makthavare och myndigheter att sluta sig samman. I dag finns många nya aktörer på marknaden, och det är bra att ha en samsyn med en partner som företräder så många privattandvårdsföretag. Dessutom har vi gemensamma frågor att driva, exempelvis att verka för konkurrensneutralitet, den fria etableringsrätten samt den fria tandvårdstaxan.

Hög medlemsavgift

En av de frågor som också diskuterats inför ett eventuellt medlemskap i Privattandläkarna har varit att Praktikertjänst har viss service som även branschorganisationen har, det vill säga att man skulle behöva betala för service som man redan ger till de anställda, exempelvis för den förtroendenämnd branschorganisationen har.

– Huruvida vi ska ha kvar vår förtroendenämnd kommer vi att fatta beslut om senare under året, säger hon.

När diskussionerna med Privattandläkarna inleddes nämndes en medlemsavgift på mellan 12–15 miljoner kronor. Detta är inte längre aktuellt.

– Branschföreningen har trimmat sin verksamhet, så det handlar om en betydligt mindre summa.

I samband med att Privattandläkarna lämnade Tandläkarförbundet bildades TEV, Tandläkare – egen verksamhet.

Betyder Praktikertjänsts medlemskap i branschföreningen Privattandläkarna att de anställda inte kan vara med i TEV?

– Naturligtvis får varje kostnadsställeansvariga ansluta sig till TEV om de så önskar. Det ser jag inget problem med. Medlemskapet i TEV är personligt och kostnaden således privat.
Dessutom kan det vara bra att ha en odontologisk hemvist i Tandläkarförbundet, säger hon.

Riskkapitalister fick nej

Praktikertjänsts attraktivitet är stor inom vårdområdet, det visade sig för en tid sedan när riskkapitalbolaget EQT lade ett bud på koncernen. Men budet föll inte aktieägarna på läppen; mer än 80 procent av dem sade nej.

– Naturligtvis är det intressant att vi är attraktiva på marknaden, men också en styrka i att vi kunde tacka nej. Det innebär att vi också fortsättningsvis kan styra vår egen framtid. Vår modell innebär stor självständighet för de anställda, korta beslutsvägar och en effektiv administration, och det klarar vi inom vårt eget företag.

Små och bärkraftiga

Tidigare fanns många små tandläkarmottagningar inom koncernen, men utvecklingen leder mot större enheter.

– Det innebär inte att vi säger nej till exempelvis entandläkarmottagningar. Vi har ett flertal sådana. Däremot gör vi en analys om de är bärkraftiga, och det kan små praktiker naturligtvis vara.

Ann-Chriztine Ericsson ser dock en framtid där flera mottagningar inom koncernen slås ihop till större enheter, inte minst av kostnadsskäl.

– Jag tror att tandläkare vill ha kolleger att samtala och diskutera med, säger hon.

Text: Mats Karlsson

Foton/Illustrationer: Foto: Michael Melanson

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören.: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch