”Dags att ta ett steg framåt”
Foto: Mikael Ljungström

”Dags att ta ett steg framåt”

13 jun 2013
Dela artikeln
– I en tid av generell tandhälsoförbättring är det tyvärr lätt att fokusera på högteknologisk tandvård, avancerad utrustning och apparatur och en vård som inte primärt har förebyggande principer som grund. Det säger Göran Koch, professor emeritus i pedodonti vid den odontologiska institutionen i Jönköping.

Göran Koch är välkänd för de flesta som arbetar inom tandvården. Han började sin tandläkarbana i början av 1960-talet, och fortfarande vid 75 års ålder är han verksam vid institutionen i Jönköping, handleder forskare, ger kurser och undersöker patienter som ingår i den femte studien av Jönköpingsbornas tandhälsa. Han var själv med och startade den första studien för fyrtio år sedan.

Han har med andra ord perspektiv på utvecklingen inom den svenska tandvården.

När han själv började arbeta som tandläkare i Malmö i början av 1960-talet var tandhälsoläget ljusår från dagens; ungdomar i åldern 10–13 år kunde i genomsnitt ha fyra till åtta nya manifesta kariesskador per år. Det innebar att de vid 15 års ålder kunde ha 30–50 kariesskadade eller fyllda tandytor.

– De tillhörde den förlorade generationen och de som sedan kom att behöva den övervägande delen av den reparativa tandvård som kom att utföras de följande 50 åren, säger han.

Kariesträsk

Vid den tiden fanns begränsad förebyggande tandvård, det fanns ingen fluortandkräm, inga tandhygienister, ingen förskoletandvård, ingen tandvårdsförsäkring …

– För en nyutexaminerad tandläkare innebar detta ett ofantligt arbetsfält med en uppenbar risk att gräva ner sig i och fastna i ett kariesträsk där allt handlade om reparativ vård. Det var då som mitt stora intresse för förebyggande åtgärder vaknade på allvar, berättar han.

Men vid den tiden var det som att ropa i öknen för den som ville se en förändring av tandvårdens arbete.

– Det var mycket prat, men lite verkstad. Eldsjälarna var få. En mycket känd professor vid tandläkarhögskolan frågade mig om det var någon vits med att försöka minska barnens tandvårdsbehov genom förebyggande åtgärder, eftersom de skulle få tillbaka sin karies när jag slutade med detta. Med andra ord fanns ingen tilltro till en bestående effekt av profylaktiska åtgärder, vilket innebar att den reparativa vården prioriterades.

Ljuspunkter

Men det fanns ljuspunkter; en studie som han ledde visade att daglig användning av fluortandkräm minskade kariesförekomsten med hälften, trots att inga andra profylaktiska åtgärder sattes in. Utifrån dessa resultat tog utvecklingen med fluortandkräm och kompletterande profylaktiska åtgärder fart. Ett batteri av olika insatser vann acceptans, exempelvis regelbundna fluorsköljningar övervakade av en armé av fluortanter, fissurförseglingar blev rutin, sockerersättningsmedel i godis kom ut på marknaden, och bakteriehämmande preparat som klorhexidin började rekommenderas.

Den tandhälsoförbättring som dokumenterats de senaste 50 åren är unik, men enligt Göran Koch finns mer att göra, exempelvis insatser för riskgrupper, som antingen av socioekonomiska skäl, bristande hälsomedvetenhet eller genetisk bakgrund har en allvarlig tandsjukdomsbild.

– Tyvärr är det lätt att i en tid av generell tandhälsoförbättring fokusera på högteknologisk tandvård, avancerad utrustning och apparatur och en vård som inte primärt har förebyggande principer som grund.

Förebyggande lönar sig

Göran Koch har varit en av de drivande bakom de så kallade Jönköpingsundersökningarna. När den första genomfördes 1973 visade utvärderingen på ett synnerligen bekymmersamt tandhälsoläge för befolkningen. Efter att man satsat på förebyggande vård visade de följande tre studierna 1983, 1993 och 2003 på en remarkabelt förbättrad tandhälsa hos de medverkande i studierna. Som exempel kan tas att antalet kronförsedda tänder hos 50-åringar minskat med 70 procent.

Dessa och andra studier visar också att karies i tidig ålder ökar risken för karies senare i livet, en mindre del av populationen har fortfarande dålig tandhälsa, dagens 20–50-åringar har mycket litet tillskott av nya kariesskador, och grav parodontit utvecklas endast hos sex till tio procent av befolkningen.

– Slutsatsen är att förebyggande tandvårdsarbete lönar sig, både för individ och samhälle, säger han.

Men vilka konsekvenser får då detta för tandvårdens utformning?

Enligt Göran Koch finns det en paradox inom tandvården i dag; trots den dramatiska förbättringen av tandhälsan, vilket innebär ett mindre behov av reparativa åtgärder, har arbetssättet och tandvårdsteamens sammansättning inte förändrats nämnvärt.

Hög tid för analys

Han anser att det är hög tid att sätta sig ner och analysera hur tandvården ska organiseras och om nuvarande struktur är optimal om man vill satsa på förebyggande vård. Vad ska målsättningen med tandvården vara? Hur ska teamens sammansättning optimeras för att möta framtidens krav? Hur ska utbildningen av personal se ut? Vilket behov finns av tandläkare och tandhygienister i framtiden? Hur ska kostnaderna täckas i en organisation som är baserad på prevention?

Själv har Göran Kock några egna tankar om vad som bör göras för att säkra en god tandhälsa för alla:

– Möt individen tidigt i livet i dess egen miljö och språk och påverka attityder och praktiskt handlande för kontroll av tandhälsan. Ha målsättningen att alla ska ha möjligheten att nå ung vuxenålder, det vill säga 18–20-årsåldern, med optimal tandhälsa. Detta är grunden för ett tandfriskt vuxenliv och är inte oöverstigligt, utan en fråga om ambition, resursfördelning och vilja.

Text: Mats Karlsson

Foton/Illustrationer: Foto: Mikael Ljungström

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören. redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch