“Håll tyst, låt patienten tala!”
För tio år sedan lade Katarina Sondell fram sin avhamdling med inriktning mot klinisk kommunikation inom tandvården. För tio år sedan lade Katarina Sondell fram sin avhamdling med inriktning mot klinisk kommunikation inom tandvården.

“Håll tyst, låt patienten tala!”

15 mar 2012
Dela artikeln
Det kvalitativa samtalet utgör ingen tidstjuv. Håll därför tyst och låt patienten prata. Den uppmaningen kommer från Katarina Sondell som nyligen höll sin docentföreläsning på temat "Kan man som tandläkare forska på kommunikation?"

Karina Sondell är bland annat klinikchef för oral protetik vid odontologiska institutionen i Jönköping. Den 25 januari höll hon sin docentföreläsning i Malmö. Temat var »Kan man som tandläkare forska på kommunikation?«. Svaret löd att det bör man.

– Som grupp tycker jag att tandläkare är goda kommunikatörer, vi måste bli det för annars blir det ingen bra vård gjord och alla blir missnöjda. Men personlig erfarenhet är inte riktigt samma sak som att ha systematiserat kunskapen. Det behöver utvecklas och spridas riktlinjer för kommunikationen i tandvården. Genom forskningen kan vi hitta kommunikationssätt som är effektiva och som alla kan lära sig både i utbildningen och i klinisk praxis, sammanfattar Katarina Sondell efter föreläsningen.

Dessutom ska patienterna, enligt hälso- och sjukvårdslagen, inte bara ges rätt information utan de ska även kunna förstå informationen. Men i dag saknas basal kunskap om hur samtal mellan patient och tandläkare går till, hur olika faktorer samverkar och vilken eller vilka som är de bästa kommunikationsteknikerna. Tandläkarna förlitar sig i hög utsträckning på den forskning som bedrivs inom övrig medicin.

Ingen guru

– Det behöver inte vara ett problem, mycket är lika, men det gäller att vara vaksam på vilka resultat som är relevanta för odontologin, poängterar
Katarina Sondell.
För tio år sedan lade hon fram sin avhandling med inriktning mot klinisk kommunikation inom tandvården. Sedan dess har inte mycket hänt, konstaterar Katarina Sondell, det mesta finns kvar att veta och hon vill därför inte lyftas fram som en guru inom området. Klinisk kommunikation utgör ett tvärvetenskapligt fält. Därmed har tandläkarna en given roll och en unik kunskap när det gäller det odontologiska sammanhanget.

– Vi arbetar i munnen vilket bara det innebär särskilda förutsättningar eftersom munnen är vårt främsta kommunikationsinstrument. Sedan är munnen väldig central för personen vilket gör att vi i vårt arbete lätt väcker oro och ångest, till exempel när det gäller hur utseendet kan förändras. För att patienten ska uppleva en god kvalitet i samtalet tror jag därför att det är viktigt att tandläkaren identifierar och bekräftar den oron. Det är tricket, att tala om att man har hört oron och sedan lugna, säger Katarina Sondell.
Klinisk kommunikation innehåller både en instrumentell och en emotionell del. Den första bär det sakliga och ämnesmässiga innehållet medan den andra bygger relationen och förtroendet. När interaktionen fungerar mellan de två delarna läggs grunden för att patienten ska ta till sig och förstå informationen, bli motiverad och uppleva kvalitet i vårdmötet, förklarar Katarina Sondell.

Maktobalans

Ett centralt hinder som brukar pekas ut för det kliniska samtalet är den inbyggda maktobalansen mellan vårdgivare och vårdtagare. Där vårdtagaren söker hjälp medan vårdgivaren har kontrollen över hjälpen. Ett jämbördigare samtal blir därmed en lösning på problemet och underlättar kommunikationen.
– Det gäller att få patienten att prata och då gäller det att vara tyst själv. Man får försöka att inta en lyssnande attityd och i lyssnandet ligger fokuseringen på den andre, säger Katarina Sondell.

Ont om tid

Patientens egna ord kan också innebära ett effektivare informationsutbyte, som lockar fram oväntad och mer relevant information, än när vårdgivaren styr samtalet. Det kvalitativa samtalet behöver inte heller vara en tidstjuv. Katarina Sondell hänvisar till studier där man lät vårdtagarna prata fritt och den genomsnittliga patientberättelsen varade i en och en halv minut. Ändå möter hon ofta inställningen bland tandläkare att man inte har tid med samtal på patientens villkor.
– Det är en inställning som jag vill ändra på – för det är inte sant. Bra kommunikation tar inte tid, slår hon fast.

Förutsättningarna för det kliniska samtalet förändras dock med åren.
– Som protetiker, men jag tror att det gäller även som tandläkare i allmänhet, måste vi i dag prata betydligt mer om pengar och det präglar också kommunikationen. Det är inga roliga samtal men besluten måste ju tas. Det är nytt och hänger mycket ihop med hur tandvårdsstödet är konstruerat. När jag skrev min avhandling fanns det få spår av den ekonomiska diskussionen i samtalen och det hade varit väldigt intressant att se hur det ekonomiska inslaget påverkar dagens samtal, säger Katarina Sondell entusiastiskt.

Det finns också många andra faktorer som spelar in. Till exempel kan borrar och andra attiraljer verka skrämmande och störa kommunikationen. När särskilt viktig information ska förmedlas till vårdtagaren kan det därför vara motiverat att söka sig någon annanstans än behandlingsrummet.

Text: Erik Skogh

Foton/Illustrationer: Foto: Gisela Svedberg

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Just nu uppdaterar vi systemet. Om problemen med inloggning kvarstår om ett dygn, kontakta webbredaktören..: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.
Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch