Vi har informerat  tillräckligt
Socialminister Göran Hägglund

Vi har informerat tillräckligt

8 sep 2011
Dela artikeln
Försäkringskassans undersökningar visar att det är lite si och så med kunskapen om tandvårdsstödet hos allmänheten.

Reringen har satsat 20 miljoner kronor för information till allmänheten om tandvårdsstödet, men trots det tycker många patienter att de har fått för lite information.

– Information finns, men det gäller att söka den också, säger socialminister Göran Hägglund.

Före sommaren redovisade Försäkringskassan två studier om allmänhetens kunskap om tandvårdsstödet. Den ena visar att många ännu saknar kunskap om hur stödet är uppbyggt, bland annat om nivåerna i högkostnadsskyddet och att det finns ett allmänt tandvårdsbidrag, ATB.

Undersökningen visar att 59 procent av befolkningen känner till ATB, men av dessa är det endast 24 procent som vet vilken ersättning de har rätt till. 67 procent känner till att det finns ett högkostnadsskydd, men det finns stor osäkerhet om de olika ersättningsnivåerna. Av dem som känner till skyddet mot höga kostnader är 75 procent osäkra på nivåerna för ersättning.

Så här tre år efter att tandvårdsstödet infördes kan man tycka att allmänheten borde ha större kunskap om det.

Socialminister Göran Hägglund håller med om det, och ser en paradox:

– Vi lever i ett informationssamhälle. Information finns överallt och om allt. Regeringen har lagt ner mycket pengar på informationsinsatser, men behovet av information tycks vara omättligt.

Och han tillägger:

– Det viktiga är att allmänheten känner till att informationen finns. Förmodligen är det så att man söker den först när det är dags att gå till tandläkaren.

 

Nöjd med stödet

Innebär bristen på kunskap hos allmänheten att regeringen kommer att göra mer för att nå ut med information? Göran Hägglund anser att det inte är nödvändigt. Det finns redan tillräckligt med information, och han tror att alltfler kommer att upptäcka att den finns tillgänglig och på så sätt öka sin kunskap.

Hittills är han för övrigt nöjd med tandvårdsstödet. Visserligen är han väl medveten om de stora problem som rådde den första tiden, framför allt IT-strulet.

– Precis som med alla stora reformer tar det tid innan barnsjukdomarna är över och allt har satt sig, säger han och berättar att många har hört av sig och berättat att stödet inneburit att de äntligen haft råd att gå till tandläkaren. Naturligtvis har det också funnits kritiska röster, men övervägande delen har varit positiva.

När ATB infördes skulle det locka fler unga att gå regelbundet till tandläkaren. Försäkringskassans studie visar att 71 procent av befolkningen gick till tandläkaren under stödets första två år. Lägst var besöksfrekvensen i åldersgruppen 20–29 år. I denna grupp uppgav många att det var för dyrt. Socialminister Göran Hägglund köper inte helt det argumentet:

– Jag tror att många av dem som har svarat inte vet vad det kostar. Det är alltid lätt att säga att man skulle gå om det var billigare.

En höjning av ATB skulle kanske locka fler till tandläkaren?

– Jag är inte säker på att det skulle räcka. Det handlar nog främst om att få in vanan att gå regelbundet. Både individen och samhället vinner på det eftersom framtida vårdbehov skulle minska.

Göran Hägglund ser i dag inget behov av att förändra stödets utformning när det gäller karensbeloppet och ersättningsnivåerna.

– Naturligtvis följer vi hela tiden upp detta, men i nuläget tycker jag att ersättningstrappan är väl avvägd. Ersättningen träder in där de stora kostnaderna och behoven finns.

 

Tandläkaren ska informera

I en fokusgrupp som Försäkringskassan lät sätta samman och som finns redovisad i en av rapporterna, framkom det att representanter för allmänheten tyckte att det var svårt att få kostnadsförslag från tandläkare. Några av de tandläkare som deltog ansåg däremot att det inte är deras skyldighet att ge den informationen utan Försäkringskassans. Blev inte detta tillräckligt klargjort när tandvårdsstödet infördes?

– Naturligtvis är det först och främst tandläkaren som ska stå för den informationen till patienten, och om det brister förutsätter jag att det blir bättring på den punkten, säger socialministern.

Ännu återstår en del av tandvårdsstödet att förverkliga; det är det så kallade tredje steget. Det är tänkt att ge personer med vissa sjukdomar och personer med funktionsnedsättning billigare tandvård, dels i form av ett bidrag, en check, för förebyggande tandvård, dels till samma kostnad som inom sjukvården i de fall där den förebyggande tandvården inte är tillräcklig. För närvarande arbetas det enligt Göran Hägglund intensivt med att utforma regelverket för detta, en utökning av stödet som han anser är mycket viktig:

När denna del av stödet kan sjösättas är ännu inte bestämt. Nästa sommar är en tidpunkt som förts fram, men socialministern vill inte bekräfta att det blir så; däremot är reformen nödvändig.

– Det finns personer som till följd av exempelvis sjukdom inte har möjlighet att ta ansvar för sin egenvård och därför måste få extra hjälp av samhället.

Text: Mats Karlsson, Foto:Kristdemokraterna

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören. redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch