Etik behöver tränas

Gunnar Henning trivs på sjön, i sin Väderöjulle. Bakom honom syns klipporna på en ö utan­för Ljungskile, en vitröd fyr och molnslöjor över en ljust blå himmel. Man kan föreställa sig vågornas svall och en fuktig vind från havet. Men just nu är vi inte där. Bilden är en virtuell bakgrund på webbmötet, och Gunnar Henning befinner sig på Regionens hus i Göteborg, där han arbetar som strateg och övertandläkare vid Centrum för äldretandvård.
Här består arbetsveckan av en blandning av möten, utrednings- och analysarbete och föreläsningar. Just nu ligger till exempel de nya nationella riktlinjerna på bordet, och ett arbete med att se hur gruppen 70 år och äldre kan återvända till tandvården efter pandemin.
– Det finns en spridning och en stor variation i mina arbetsuppgifter. Det är rätt oförutsägbart, men det tycker jag är positivt.

Om man tittar på hans yrkesliv finns dock en röd tråd: ett engagemang för andra människor, och för de mellanmänskliga frågorna.
Gunnar Henning började som allmäntandläkare i Partille, Lilla Edet, Kungälv och Trollhättan, med inriktning på patienter där bemötandet var centralt, till exempel unga med intellektuella funktionsvariationer, och personer med tandvårdsrädsla. Detta blev en ingång till sjukhustandvården där han arbetade i mer än 20 år. Genom vidareutbildning inom odontologi, folkhälsovetenskap och medicin började han intressera sig för samhällsodontologiska frågor.
– Ett logiskt nästa steg blev att pröva mina kliniska erfarenheter mot långsiktigt strategiskt arbete och strukturella frågor.

Cent­rum för äldretandvård

Under tio år arbetade han med detta, som tandvårdsstrateg i Väst­ra Götalandsregionen, och för tre år sedan fick han en tjänst som strateg vid Cent­rum för äldretandvård, som är en del av Hälso­odontologiska enheten vid Folktandvården Väst­ra Götaland.
Parallellt med engagemanget för patienterna går hans engagemang för de etiska frågorna, och sedan fyra år är han ordförande för etikkommittén inom Sveriges Tandläkarförbund.
– Den viktigaste etiska frågan har ännu inte ställts. Det kommer nya frågor hela tiden. Just nu diskuteras till exempel om arbetsgivaren ska kunna omplacera personer som inte är vaccinerade, eller om patienter ska kunna få välja bort behandlare på etnisk grund.

”Man kan träna etik genom att läsa, sätta sig in i studier och tillsammans med kolleger reflektera.”

Han poängterar att det viktiga med de etiska frågorna inte är att komma fram till ett enda korrekt svar, utan att hålla diskussionen av komplexa frågor levande. En av etikkommitténs senaste satsningar för att bokstavligen få upp etikfrågorna på bordet väger 375 kg.
375 kilo etik. Tänk dig det. Bryt sedan ned detta i 5 000 kortlekar med 35 kort inom fem olika ämnen. På varje kort finns ett etiskt dilemma som man tänker sig ska diskuteras till exempel i arbetsplatsens fikarum.
– Man kan träna etik genom att läsa, sätta sig in i studier och tillsammans med kolleger reflektera över vad det innebär när vården inte är etisk och likvärdig.
– Det handlar också om mötet mellan människor, med kolleger, individer och patienter. Om att både bildligt och bokstavligt möta sin patient i ögonhöjd.

Rådgivning kring etiska frågor

Etikkommittén arbetar också med att skriva debattartiklar, ordna utbildningar och seminarier och rådgivning kring etiska frågor. Som ordförande samordnar Gunnar Henning kommitténs arbete, förbereder och fångar upp aktuella frågor.
– Vi ses ett par gånger per år, men vi har alltid jobbat digitalt eftersom vi är så utspridda i landet. Vi ska ha en så bred representativitet som möjligt med olika perspektiv, erfarenheter och vårdområden. Etiska frågor rör alla personer, men vi har ett lite särskilt fokus på frågor för barn och äldre, vilket speglas i den kompetens vi har samlat.
Vanligtvis ordnar kommittén också etikdagen en gång om året, med aktuella frågeställningar. I år kommer etikdagen att hållas i samband med den odontologiska riksstämman. Temat är ”Civilkurage och visselblåsning”.

Organiserad brottslighet

Tidigare riksstämmor har man ordnat seminarier till exempel om ­organiserad brottslighet inom det statliga tandvårds­stödet, om en tandvård hållbar för klimat och miljö, och om rätten till vård för asylsökande.
Etikdagarna har bland annat tagit upp arbetsplatsrelationer och begreppet lege artis. Vid en hastig anblick kan det tyckas spretigt, men om man jämför ämnesvalen med de etiska riktlinjer som kommittén har tagit fram blir det logiskt.
– De etiska frågorna är viktiga för att vi inte ska glömma bort vår huvuduppgift, att hjälpa människor till en god munhälsa. Det kan göras genom tandvård, men också genom hälsofrämjande och förebyggande insatser.
Varifrån kommer hans eget engagemang?
Gunnar Henning berättar om uppväxten där det var självklart att man skulle bistå varandra och värna om sin omgivning. Om morföräldrarna som var jordbrukare i Norrlands inland, där man var tvungen att hjälpa varandra med det man kunde för att över huvud taget överleva. Om farföräldrarna som hjälpte krigsbarn och arbetade för andra människors rätt att överleva.
Han är född i Enköping där hans mor under hans tidiga barndom var lärare på olika by­skolor på landsbygden. Det innebar att de bodde på skolhusets övervåning. Senare flyttade familjen till Västerås.

”Jag var mest inne på att bli lärare, men min mor som arbetat 40 år i yrket sa ”tänk en gång till””

Gunnar Henning ville arbeta med männi­skor, och de flesta av hans släktingar var lärare eller präster.
– Så valet stod mellan detta eller att arbeta med vård. Jag var mest inne på att bli lärare, men min mor som arbetat 40 år i yrket sa ”tänk en gång till”, säger han och ler.
Så det blev tandläkarstudier i Göteborg. Något han inte har ångrat.
– Tandvården är fantastisk eftersom det finns så många yrken inom yrket. Det är ­roligt att hela tiden ha fått lära nytt och lära om, att aldrig känna att man är färdig. Det har också varit en förmån att möta alla människor med olika erfarenheter. Vi har skrattat mycket och haft roligt tillsammans under alla år.

Samhällsodontologi

Gunnar beskriver de år han av och till studerade vid Nordiska hälsovårdshögskolan som en viktig tid för att få ett bredare perspektiv och utvecklas inom samhällsodontologi.
– Jag är stolt över möjligheten att ha fått vara med i tandvårdens utveckling under 40 år. På 1980- och 1990-talet trodde vi inte att vi skulle få den utveckling vi har haft nu. Att tand­vården har ett vidare perspektiv, till exempel i form av en ökad samverkan med hälso- och sjukvård och omsorg.
Gunnar Henning pausar. Tänker efter.
– Något jag är stolt över, där vi inom tandvården gjorde stor skillnad, är hur vi år 2015 ställde upp och ställde om för att möta de ofta akuta behoven av tandvård hos barn och unga, ensamkommande och med flyktingbakgrund. Många kom med egna tuffa erfarenheter i bagaget. Tandvården visade prov på att kunna möta den frågan.

Svåra frågor

Sveriges tandläkarförbunds etiska kommitté ansvarar för de etiska riktlinjerna. Syftet med dem är att ge medlemmarna en etisk plattform. Riktlinjerna reviderades år 2014, och Gunnar Henning öppnar för att det kan vara dags att se över dem igen.
– Betydelsen av ordet etik är i grunden vana eller sed, alltså ”så här brukar vi tänka eller göra”. Tandvården har förändrats under de senaste årtiondena, med till exempel vårdval och nya organisatoriska principer. Då förändras även vad som är ”så här brukar vi göra”.
Att praktisera etik handlar enligt Gunnar Henning om att tänka efter i svåra frågor där det inte finns något som självklart är rätt eller fel.
– Svaret ligger i diskussionen. Ofta börjar det med ett samtal i personalrummet. I grunden är det inte så svårt, det handlar om hur vi vill förhålla oss till varandra. Vi måste alla vara vår egen etiska kompass, och träna den i vår vardag.