Annons

Annons

Ett komplext ­uppdrag

Förslagen i utredningen om jämlik tandhälsa kan vara svåra att genomföra, säger Olivia Wigzell, general­direktör på Social­styrelsen i en exklusiv intervju.

I mars i år presenterades den stora utredningen om jämlik tandhälsa. Remiss­tiden gick ut 1 september och många instanser har lämnat synpunkter, bland dem Socialstyrelsen.
Nästa steg i en eventuell reform är att regeringen ska lägga en proposition. Säger riksdagen sedan ja, innebär det komplexa uppdrag för Socialstyrelsens del.
– Många uppdrag riktar sig till oss, konstaterar Olivia Wigzell, generaldirektör på Socialstyrelsen sedan 2015.

Olivia Wigzell - Tandläkartidningen

Olivia Wigzell
Jobb: Generaldirektör på Socialstyrelsen.
Ålder: 57 år.
Andra uppdrag: Särskild utredare i utredningen om en äldreomsorgslag och stärkt medicinsk kompetens i kommuner. Ordförande i rådet för styrning med kunskap, där tio myndigheter ingår.
Tidigare jobb: Generaldirektör för Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), enhetschef och departementsråd på Socialdepartementet, oppositionsborgarråd i Stockholm, landstingsråd i Stockholms län, bland annat.
Utbildning: Fil. kand. i statsvetenskap och kommunikation.
Bor i: Hägersten i Stockholm.
Oanad talang: Simmar flera kilometer över öppna fjärdar.


I korthet föreslår utredningen att varje vuxen patient ska få en individuell tandhälsoplan samt erbjudas regelbundna undersökningar och viss tandvård till en fast patientavgift på 200 kronor per besök. Andra förslag är att det allmänna tandvårdsbidraget och det särskilda tandvårdsstödet ska tas bort och att gränsen för avgiftsfri tandvård ska återgå till 19 år.
Utredningen vill slopa de befintliga regionala stöden för vuxna med särskilda tandvårdsbehov och ersätta dem med ett nytt, statligt, selektivt tandvårdsstöd.
Dessutom har fyra alternativa modeller för förändringar i det statliga högkostnadsskyddet presenterats. Det mest långtgående skulle ge ett statligt högkostnadsskydd för tandvård i nivå med övrig hälso- och sjukvård. Staten skulle i så fall årligen behöva lägga ytterligare minst sex till sju miljarder kronor, sannolikt mer, på tandvårdssubventioner för att bekosta det.

Ny modell för riskbedömning

Säger riksdagen ja till en tandvårdsreform kommer mycket av arbetet med utveckling och implementering att ligga på Socialstyrelsen, som tillsammans med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) och Försäkringskassan får i uppdrag att utveckla, reglera och införa förändringarna.
Utredningen föreslår till exempel att Socialstyrelsen tar fram ett underlag för att utforma en ny modell för riskbedömning. Myndigheten ska också rekommendera intervaller för undersökningar och förebyggande behandlingar samt tydliggöra vilka yrkeskategorier som får utföra åtgärder på patienter med olika riskprofiler.
Socialstyrelsen kommer även att hjälpa till med att utveckla tandhälsoregistret, bland annat så att variablerna som ingår i riskbedömningarna kan registreras. Det gäller både för vuxna och barn.
Vad tycker Socialstyrelsen om utredningen om jämlik tandhälsa?
– Det är en omfattande utredning. Överlag tycker vi att det är relevanta förslag, men en del kan vara svåra att genomföra. I Socialstyrelsens remissvar kommenterar vi bara det som ligger inom vårt ansvarsområde, framför allt jobbet med att konstruera en riskbedömningsmodell som är baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är ett bra förslag, men det blir svårt att ta fram en sådan modell eftersom det saknas kunskap på vissa områden. Man ska kunna visa ett samband mellan hälsa och åtgärd, säger ­Olivia Wigzell.

“Intentionen att förenkla dagens system är god, men vi är inte så säkra på att förslaget innebär en förenkling.”

Vad gäller utredningens förslag att ersätta de befintliga regionala stöden för vuxna med särskilda tandvårdsbehov med ett statligt selektivt tandvårdsstöd, anser Socialstyrelsen att förslaget är svåröverskådligt.
– Intentionen att förenkla dagens system är god, men vi är inte så säkra på att förslaget innebär en förenkling.
Därför kräver Socialstyrelsen en precisering innan ett nytt selektivt tandvårdsstöd införs. Både detta och vissa andra förslag i utredningen kan kräva förstudier, anser Socialstyrelsen.
Tror du att utredningens förslag kommer att gå igenom?
– Det är en stor utredning med många olika förslag. Det parlamentariska läget gör att det är svårt att veta vad som kommer att tas vidare. Det blir intressant att se om en inriktning eller några förslag för nästa år är med i budgetpropositionen som läggs fram 20 september, säger hon.
Socialstyrelsen kommer snart med nya natio­nel­la riktlinjer för tandvård. Det är myndighetens största riktlinjearbete – alla kategorier, någonsin.
– Totalt har över 500 personer varit delaktiga i riktlinjearbetet, säger Olivia Wigzell.

Rekommendationer för två nya grupper

De nya riktlinjerna ersätter de gamla redan 28 september i år. Samtidigt går de ut på remiss. Synpunkterna får lämnas fram till ­slutet av januari nästa år, och hösten 2022 kommer en uppdaterad version.
De gamla riktlinjerna, som publicerades 2011, gällde endast för vuxentandvård, men de nya omfattar hela tandvården.
– Riktlinjerna utökas nu med rekommendationer för två nya grupper: barn samt personer som behöver särskilt stöd, till exempel på grund av funktionsnedsättningar. Ett par nya ­områden har också kommit till: implantat­kirurgi och odontologisk radiologi, berättar hon.

Kunskapsläget har förändrats

Riktlinjerna kan fortfarande användas av behandlare som vägledning för kliniska beslut, men är nu mer anpassade till beslutsfattare än tidigare.
– Urvalet är snävare, och gäller framför allt åtgärder där det finns skillnader i praxis och stort behov av vägledning. Vi har också uppdaterat en del av de tidigare rekommendationerna, eftersom kunskapsläget har förändrats.
Riktlinjerna fungerar som en kunskapsbank för forskning, och ingår dessutom i underlaget när TLV beslutar om vilka åtgärder som ska få statligt tandvårdsstöd.
– På så sätt bidrar också tandvårdsstödet till en mer kunskapsbaserad, effektiv och jämlik vård.

Seminarier om riktlinjerna

Under hösten kommer Socialstyrelsen att delta i regionala seminarier om riktlinjerna för behandlare och beslutsfattare inom både folktandvården och privattandvården.
– Vi kommer också att ha ett seminarium om riktlinjerna under riksstämman i höst, säger ­Olivia Wigzell.
Socialstyrelsen arbetar även med ett stöd för implementering av riktlinjerna.

“Rekommendationerna och indikatorerna är till för att säkra en god tandvård.”

Socialstyrelsen har också tagit fram nya indikatorer för att följa och utvärdera tandvårdens kvalitet på lokal, regional och nationell nivå. Det blir ett sätt att upptäcka vilka områden som fungerar bra och vilka som behöver förbättras. Indikatorerna går ut på remiss samtidigt som riktlinjerna.
Socialstyrelsen kommer sedan att utvärdera tandvården med start 2023.
– Rekommendationerna och indikatorerna är till för att säkra en god tandvård. Indikatorerna ska göra det lättare att följa upp tandvården, förklarar Olivia Wigzell.

Mer aktiv roll för multisjuka

Tandvårdens nya riktlinjer påverkar på olika sätt Socialstyrelsens arbete inom alla områden: tandvård, övrig hälso- och sjukvård och socialtjänst.
– De ligger till grund för andra utredningar och inverkar på hur vi styr med regelverk. God munhälsa är till exempel viktig för placerade barn, psykiskt sjuka och äldre med demenssjukdom.
Socialstyrelsen la fram rapporten ”Kartläggning av hinder för samverkan mellan tandvård och hälso- och sjukvård” 2019. Tandvården före­slogs få en mer aktiv roll för multisjuka, till exempel äldre, personer med diabetes och de med psykisk ohälsa. Många av förslagen riktade sig till andra aktörer, och Olivia Wigzell vet inte i vilken omfattningen de har tagit till sig förslagen. Samtidigt var en del förslag riktade mot den egna verksamheten.

Samverkan mellan olika aktörer

Sedan 2019 har Socialstyrelsen uppmärksammat behovet av samverkan i olika riktlinjer och kunskapsstöd. I de kommande nationella riktlinjerna för tandvård är samverkan mellan olika aktörer ett av huvudbudskapen, till exempel. Det kan handla om samverkan med hälso- och sjukvård, socialtjänst, barnhälsovård och skolan.
Enligt Socialstyrelsen bör tandvården ingå i vårdkedjan för patienter som får vård hos flera instanser. Det finns många situationer där samverkan behövs, bland annat när en patient som har fått sjukhusvård övergår till kommunal omsorg eller när en person med särskilda behov får vård- och omsorgsboende. Munhälsans betydelse har lyfts fram i nationella riktlinjer för vård vid diabetes, vård och stöd vid schizofreni och liknande tillstånd, vård vid stroke samt vård och omsorg vid demenssjukdom. Socialstyrelsen följer den nationella demensstrategin och vill att området munhälsa och demens hanteras ur ett långsiktigt och strategiskt perspektiv.

Diabetes, parkinson, stroke och demens

I kartläggningen från 2019 föreslog myndig­heten även utbildningsinsatser om sjukdomar och tillstånd som påverkar allmän hälsa och munhälsa, till exempel diabetes, parkinson, ­stroke och demens.
– Socialstyrelsen har tagit fram en grundläggande webbutbildning om munhälsa för all personal som möter patienter som behöver stöd i sin munvård, exempelvis inom hemtjänsten eller på demensboenden, berättar Olivia Wigzell.

“Vi tar fram en helt ny lag.”

Vid sidan av sitt uppdrag som generaldirektör på Socialstyrelsen, är Olivia Wigzell särskild utredare i utredningen om en äldreomsorgslag och stärkt medicinsk kompetens i kommunerna. ­Utredningen blir klar i juni 2022.
– Vi tar fram en helt ny lag. Den utgår från en helhetssyn på människan och vi betonar hälsofrämjande arbete.
Munhälsan kommer sannolikt inte att nämnas särskilt, men andra specifika frågor som fall­skador eller trycksår nämns inte heller.
– Förslaget är inte klart, men lagstiftningen utgår sannolikt från en mer övergripande nivå.

Ny nationell omsorgsplan

Samtidigt utreds införandet av en ny nationell omsorgsplan som blir mer detaljerad än i dag. Förslag som stärker tillgången till medicinsk kompetens inom äldreomsorgen ska övervägas.
– Munhälsa kan komma att nämnas särskilt där, men i dagsläget finns inga förslag framme, säger Olivia Wigzell.
Janet Suslick

Upptäck mer