Professorn med passion för dentala material

Helkeramer har varit hans forskningsområde under hela karriären. Keramer är vävnadsvänliga och pålitliga material. Googlar man på Per Vult von Steyern hittar man garanterat forskningsartiklar som rör helkeramer, framför allt zirkoniumdioxid, som används för tillverkning av helkeramiska broar. Enligt Per Vult von ­Steyern har mycket av det som skrivs i ämnet i dag sin upprinnelse i hans arbete.

– Det vi sätter i munnen på våra patienter ska bidra till att hålla dem friska, inte det motsatta. Då kan våra patienter sätta sig i stolen med stort förtroende, säger han.

Men vi lämnar zirkoniumdioxid för en stund och övergår till riksstämman.

Per Vult von Steyern är en glad och engagerad person som väljer att se möjligheter i stället för hinder. Vid intervjun, som äger rum i början av oktober, talar han med innerlig värme om riksstämman i Umeå. Den ser ut att bli succé, med tanke på antalet försålda biljetter och anmälda utställare.

Intresset för årets stämma är överväldigande, säger Per Vult von Steyern.

– Genom att lägga mässan i Umeå har vi uppmärksammat tandvården i norra Sverige, och samtidigt stärkt sällskapets ställning. Vi upp­lever att vi har hela tandvården med oss och har mötts av ett enormt stöd. Vi har fått öppna en ­extra hall för att möta alla anmälningar.

Till en början möttes beskedet att hålla stämman i Umeå av betänkligheter på sina håll. Den kritiken tycks ha lagt sig.

Per Vult von Steyern betonar att han i grund och botten är kliniker, och det är på kliniken han har bedrivit en stor del av sin forskning inom oral protetik. Kombinationen klinisk forskning och laboratorieforskning har varit framgångsrik och tillsammans med kollegor och doktorander, som sedan blivit forskare, har de satt Malmö på kartan och banat väg för användandet av helt nya keramiska material inom tandvården i Norden, och i hela världen.

Det började med glasinfiltrerad aluminiumoxid. På ett onsdagsmöte på odontologiska fakulteten vid Lunds universitet 1991 informerade chefen om ett nytt forskningsprojekt. Det avsåg helkeramiska broar, som då var ett helt nytt fält och obruten mark.

– Jag tror att många av mina äldre kollegor blev förvånade när jag anmälde mitt intresse för projektet. De hade nog inte väntat sig att en ung, nyanställd tandläkare skulle ta sig an det, säger Per Vult von Steyern.

Platsen som tandläkare på universitet fick han efter att blivit lovad en tjänst av professorn på protetikavdelningen.

”Hör av dig när du är klar med din AT-tjänstgöring”, fick han höra, och det gjorde han.

Då tyckte professorn att han kunde ha nytta av att arbeta ytterligare två år i folktandvården, för att bli behörig att söka specialistutbildning.

– Så två år senare ringde jag igen, men då hade professorn inte tid att prata utan bad mig att återkomma dagen därpå. Då kändes det tungt, men när jag ringde nästa dag blev det klartecken. Jag kunde i princip börja arbeta på en gång.

Snabba ryck. Nu var han på väg in i forskar­världen.

Under det första forskningsprojektet låg utmaningen i att hitta patienter. Det keramiska materialet glasinfiltrerad aluminiumoxid skulle användas på patienter med ett specifikt vård­behov, och de var inte lätta att hitta.

– Det var ett material som möjliggjorde helkeramiska broar. Helkeramer är kemiskt stabila jämfört med metaller och reagerar inte nämnvärt i den biologiska miljön. Under en resa i Europa 1995 såg jag en CAD/CAM-utrustning, som kunde fräsa zirkoniumdioxid. Det blev början på en lång rad studier.

I dag är Per Vult von Steyern vd för NIOM, ordförande i Tandläkare-Sällskapet, ledamot i Tandläkarförbundets styrelse och professor i oral protetik. Han handleder fortfarande doktorander i Malmö.

Hur hinner du med allt?

– Jag har ett stort engagemang, det är intressant och stimulerande. Arbetet ger energi och jag lär mig nya saker hela tiden, säger han med ett leende.

I veckorna bor han i en liten lägenhet med utsikt över Oslofjorden. Han är tacksam för det. Havet har alltid betytt mycket för honom och gör det fortfarande. Pappan var sjökapten. Som 16-åring tog Per Vult von Steyern värvning i flottan, han var skoltrött och ville vänta med gymnasiet.

I första vändan direkt efter grundskolan låg han på jagaren HMS Småland. Efter avslutat gymnasium tog han värvning vid officershögskolan, och tjänstgjorde vid Karlskrona och ­Berga örlogsskolor. 1982 gjorde han den första lång­resan då han åkte till Kina och Japan med HMS Carlskrona. Sammanlagt blev det fyra och ett halvt år i marinen.

Efter en tid drogs han till akademin och valde tandläkarutbildningen, inte för att bli tandläkare, utan för att kunna ta den vägen till läkarlinjen.

– När jag växte upp sa min mamma ofta att jag skulle passa som tandläkare, det tyckte absolut inte jag. Men efter fjorton dagar på ”käftis” kände jag att det var häftigt, det var något helt annat än jag hade föreställt mig. Och jag tycker fort­farande att charmen med yrket är att det är både akademiskt och ett hantverk på samma gång. Det är kopplingen hjärna–hand–patient som fasci­nerar.

För Per Vult von Steyern är NIOM en fantastisk plats att vara på. Här finns forskare och ingenjörer från helt olika discipliner. Det är ämnen som toxikologi, cellbiologi, mikrobiologi, metallurgi, keram- och polymerkemi och kliniska ämnen för att nämna några.

– I den här miljön träder du in med dina kliniska kunskaper och möter starkt specialiserade forskare och ingenjörer och sjutton välutrustade laboratorier. Här uppstår många spännande samtal mellan representanter för de olika disciplinerna. Det bäddar för bra och viktig forskning.

På NIOM erbjuds gästforskare från alla nordiska länder plats. Sex nya är redan antagna till nästa år. Själv blev Per Vult von Steyern antagen som gästforskare 2020 och tillträdde tjänsten den 1 april mitt under pågående pandemi. Han hade träffat institutets förra vd Jon E Dahl på en konferens som arrangerades av Tandläkare-Sällskapet. Dahl var då på jakt efter en gästforskare.

– Jag skojade om att jag kunde bli gästforskare, men sökte inte. Precis innan sista ansökningsdatum ringde Dahl upp och efterlyste min ansökan.

Dagen därpå var saken klar. Forskningen skulle inriktas på zirkoniumdioxid, ett ämne som Per Vult von Steyern hade djupa insikter i sedan tidigare forskning.

Vid det här laget var norska gränsen stängd på grund av pandemin. Få bilar fick passera, men Per Vult von Steyern hade ett arbetsintyg och vinkades förbi av gränsvakten. På vägen från Sverige mot Norge mötte han inga andra fordon, och de stora köpcentrumen vid norska gränsen var tömda på människor. Det rådde en spöklik stämning.

När Jon E Dahl gick i pension fick Per Vult von Steyern frågan om att bli vd för NIOM.

– Jag hade funderat på att göra något annat efter 32 år på fakulteten i Malmö. NIOM innebar en fantastisk nytändning. Här finns hela det nordiska samarbetet. Vi når ut brett med nya rön och jag har nytta av mitt nätverk, inte enbart i Sverige, utan i hela Norden.

Kunskapsspridning är som sagt viktigt för Per Vult von Steyern. Tandläkarförbundet rekommenderar nu att alla verksamma tandläkare ska fortbilda sig. Kvaliteten i tandvården behöver upprätthållas och stärkas, betonar han.

– Väldigt många unga tandläkare får intryck från sociala medier. Här förespråkas okritiskt behandlingsmetoder som ibland är direkt skadliga. Vi ser ett stort informationsbrus i dag, och det finns mycket ogranskad information som inte går att bemöta på de plattformarna. Kvalitets­kontrollerade kurser och riksstämman är viktigare än någonsin.

Vi återvänder till Per Vult von Steyerns kärlek till havet. I hans rum på NIOM finns ett fotografi på familjens segelbåt. En vit orustbåt med den karakteristiska blå randen. När intervjun sker ligger hon kvar i sjön, men Per Vult von Steyern ska förbereda för upptagning den kommande helgen.

– Hon ligger på ostkusten vid vårt fritidshus i skärgården mellan Tjust och Gryt. Vädret ska bli regnigt och blåsigt, men det kan ju ändra sig, ­säger han optimistiskt.