Annons

Annons

Karriär & porträtt 2024-04-30

Så utbildas den digitala tandläkaren

Under handledning av Nikita Maluenda, lärare på Karolinska institutet, övar tandläkarstudenten Solange Girgis karies­exkavering på simulatorn. På en bildskärm ser hon tanden hon upplever sig borra i, och med handkontrollen kan hon känna skillnad på karies och frisk tandsubstans.

Foto: Gustav Gräll

Slipning i simulatorer. Skanning för digitala avtryck, som skickas direkt till fräsmaskinen. Digital röntgendiagnostik i framkant. Ökad medvetenhet om risken för hackerattacker. Det är några av de digitala inslagen i svenska tandläkarutbildningar.

Nikolaos Christidis, lektor, docent och övertandläkare på odontologiska institutionen vid Karolinska institutet (KI), säger att tandvården alltid har varit tidigt ute med att ta till sig ny teknik. Till exempel togs digital röntgen i bruk redan för 20 år sedan.

– Nu får studenterna arbeta med digital skanner för avtryck och fräsa ur kronor på kliniken, säger han.

Redan under första terminen får studenterna på KI arbeta med digitala verktyg. Det sker under kursen i anatomi, där studenterna får studera tre­dimen­sio­nella kroppar. Kursen i mikroskopering är likaså digital. Den prekliniska utbildningen under termin fyra och fem är delvis digital, eftersom studenterna även arbetar med plasttänder.

På Göteborgs universitet planerar man för att stämma av studenternas resultat under den prekliniska träningen på plasttänder med ett digitalt verktyg.

– Det visar om slipningen är tillräckligt bra eller om studenten har slipat ner tanden för mycket, säger Jan Kowar, universitetslektor och övertandläkare vid tandläkarutbildningen på Göteborgs universitet.

Kristina Hellén-Halme, professor och övertandläkare i röntgendiagnostik på odontologiska fakulteten vid Malmö universitet, berättar att studenterna får arbeta med teknik som ligger nära den kliniska vardagen. Hon tror till exempel att det snart är naturligt för studenter att använda AI i de kliniska studierna.

Kristina Hellén-Halme

– Jag tror att röntgendiagnostik blir mer träffsäker med AI. Datorn är bra på att känna igen mönster. Det ser lovande ut, säger hon.
Digital röntgen har gjort tandvården mycket effektivare även om det i viss mån öppnar för risker i hanteringen, fortsätter Kristina Hellén-Halme.

– Förr var du beroende av att bilden var korrekt tagen, eftersom den skulle framkallas i mörkrum vilket tar tid, och sedan skulle den bedömas. Nu kan du ta om röntgenbilderna om de blir dåliga. När man sköter sig och gör rätt blir arbetet också lättare, säger Kristina Hellén-Halme.

De tre lärosäten Tandläkartidningen talar med framhåller att kopplingen mellan tandvårdens digitalisering och tandläkarutbildningen är stark.

– Våra lärare arbetar på kliniker där man behandlar patienter med modern utrustning, som till exempel digital avtryckstagning, säger Kostas Bougas, universitetslektor och programansvarig vid tandläkarutbildningen på Göteborgs universitet.

På KI är kopplingen till den kliniska vardagen också stark. Den större delen av handledarna arbetar som allmäntandläkare eller specialister. Niko­laos Christidis, som själv är lektor och övertandläkare, är en av alla lärare som arbetar på specialistkliniken vid universitetstandvården på KI.

– Det är få som inte arbetar kliniskt, säger han.

På Malmö universitet ser det ut på samma sätt.

– I princip alla våra lärare arbetar kliniskt, säger Kristina Hellén-Halme.

Under termin fyra, fem och sex på Göteborgs universitet arbetar studenterna med simulatorn Simodont. Den fungerar som ett komplement till slipning i plasttänder. Med virtuell teknik skapar programmet känslan av att slipa i riktiga tänder. Meningen är att träningen ska vara så naturtrogen som möjligt.

Odontologiska fakulteten vid Malmö universitet ska precis köpa in fyra simulatorer. På KI arbetar studenterna med simulatorn Simtocare, som fungerar ungefär på samma sätt som simulatorerna på Göteborgs universitet. Skillnaden är att studenterna i Göteborg behöver arbeta med 3D-glasögon.

Även om de digitala färdigheterna är viktiga får studenterna också lära sig de analoga teknikerna. De måste kunna använda dem om it-systemen ligger nere. Även på Göteborgs universitet får studenterna lära sig de analoga teknikerna.

– Det manuella arbetet behövs för att få bättre träning inför de kliniska momenten. Det är trots allt lite mer likt den kliniska verksamheten, säger Jan Kowar.

Många av de pedagogiska verktygen är digitala. Samtidigt har studenterna alltid levt i en vardag som är digital.

– De är så intrimmade i den här världen. Startsträckan är inte särskilt lång för dem, säger Jan Kowar.

Vad har digitaliseringen inneburit för tandvården?

– Den innebär mycket administration. Tid tas från vården, men avtryck och röntgen har blivit smidigare och bättre. Kvaliteten i tandvården ökar, men digitaliseringen har inte inneburit några större tidsvinster, säger Nikolaos Christidis.

Nikolaos Christidis och Jan Kowar säger båda två att digi­taliseringen ökar risken för hacker­attacker.  Och vid elavbrott riskerar många kliniker att stå handfallna.

– I en kurs läser studenterna vilka lagar och förordningar som reglerar journalföringen. Här får de också lära sig vilka risker digitaliseringen innebär, säger Nikolaos Christidis.

Digitala hjälpmedel i undervisningen
  • Digitala bord med tredimensionella bilder av kroppar används under de anatomiska studierna.
  • Simulatorer ger en naturtrogen upplevelse genom haptik, till exempel att borrens handtag vibrerar.
  • Ett digitalt verktyg bedömer studenternas slipning på plasttänder på dockor.
  • Simuleringsmaskin används för utbildning i lokal anestesi.
Digital teknik som lärs ut
  • Digital journalföring.
  • Digital röntgendiagnostik och digital bildhantering.
  • CBCT-röntgen.Digitala tandavtryck med skanner.
  • Digital fräs och arbete i cadcam.

Upptäck mer