Unga behöver verktyg mot stress

Orofaciala smärtenheten är en del av Malmö universitets odontologiska fakultet.
– Det är en speciell klinik. Vi träffar de svåraste patienterna och behandlar dem tillsammans med sjukvården. Det är ett väldigt bra upplägg, tycker Per Alstergren, professor i bettfysiologi och ansvarig för en­heten.

Långvarig orofacial smärta är ett vanligt problem som mer än 10 procent av befolk­ningen dras med. Kvinnor drabbas mycket oftare än män. Smärtan påverkar både livskvaliteten och hälsan. Många blir så småningom långtidssjukskrivna, men problemen börjar ofta redan i puber­teten.
Stress är en stor faktor bakom smärta i ansikte, mun eller käkar. Psykosociala påfrestningar speglar sig ofta i kroppen.
– Samhället ställer krav på ungdomar och de har höga egna krav också. Det har en stor påverkan. Skolorna skulle behöva bli bättre på att uppmärksamma det.
Tandvården har också en viktig roll att spela för att hitta och lindra kronisk orofacial smärta och käkdysfunktion hos ungdomar. Nästan alla unga går regelbundet till tandvården och det innebär att problemen kan upptäckas tidigt – om tandvårdspersonalen tar reda på om patienterna har ont.
– Jag tror att man måste prata om detta med ungdomar redan i tidig ålder, redan när de är 13, 14 år. Det är viktigt att de får verktyg för att hantera smärta och lär sig trick som avslappning och återhämtning.

Screening med två frågor

Tidiga insatser kan förmodligen minska antalet personer som får långvariga problem, menar Per Alstergren. Om sådana metoder kan förebygga kronisk smärta på längre sikt vet han inte, eftersom det ännu inte är visat i någon större skala.
För att hitta ungdomar i riskgruppen rekommenderar Per Alstergren screening inom allmäntandvården. Det görs genom att ställa två frågor till alla patienter enligt DC/TMD, en förkortning för ”Diagnostic criteria for temporomandibular disorders”:

1. Gör det ont i tinningen, ansiktet, käklederna eller käkarna en gång i veckan eller oftare?
2. Gör det ont när du gapar eller tuggar en gång i veckan eller oftare?

De som svarar ja på någon av frågorna bör erbjudas utredning, eftersom det är sannolikt att de har orofacial smärta.

Vanliga bettfysiologiska tillstånd

I sommar kommer en kraftigt förenklad version av DC/TMD att spridas på allmänkliniker när den internationella gruppen som utvecklar DC/TMD har godkänt den. Förutom screeningmetoden med två frågor omfattar den en enkel undersökning för att diagnosticera de vanligaste bettfysiologiska tillstånden och ett kort frågeformulär. Det hjälper tandläkare att fatta beslut om huruvida patienten ska behandlas på allmäntandvårdskliniken eller remitteras.
– Den förenklade versionen har testats i Väst­ra Götalandsregionen och där används metoden redan nu.
Den ger bättre möjligheter att tidigt fånga upp fler patienter som har problem. I dag är det både en stor underdiagnostik och en stor under­behand­ling, enligt Per Alstergren.
– Diagnosticeringen i DC/TMD är också väldigt exakt. Det blir en säker diagnos som inte skiljer sig mellan olika tandläkare. Det finns stora fördelar med att patienten får rätt diagnos.

”Det ger kunskap som jag vill ska komma patienten till godo – rätt snabbt, helst.”

Att hjälpa patienter med smärta engagerar Per Alstergren, och det gör också forskning.
– Det är spännande att hitta ny kunskap och utveckla unga forskare. Det ger kunskap som jag vill ska komma patienten till godo – rätt snabbt, helst.
Själv forskar han till stor del om varför man får smärta, om riskfaktorer och diagnostik.

Tillväxtstörning i käkleden

Ett av hans forskningsområden handlar om smärta, nedbrytning och tillväxtstörning i käkleden hos barn med reumatism. Målet är att hitta tidiga tecken på problem. Det kan vara med hjälp av biomarkörer i saliv eller blod, eller genom att undersöka med magnetkamera (magnetresonans, MR).
I ett annat projekt kartläggs de förändringar som uppstår i hjärnan i samband med långvarig smärta. Försvinner förändringarna om smärtan behandlas? Vilka behandlingsmetoder fungerar? Kognitiv beteendeterapi och bettskena testas.
Ett annat projekt som är i sin linda handlar om svår munsveda (”burning mouth syndrom”), som är ganska vanligt bland medelålders och äldre kvinnor. Runt 12 procent av kvinnor mellan 60 och 70 år drabbas.
– Vi ska testa två läkemedel som används lokalt på tungan. Det skulle vara till stor nytta om vi kan hitta något som hjälper de här patienterna.

Framtidens tandläkare

Tandvårdens framtid är ljus, tror Per Alstergren, men framtidens tandläkare måste vara väldigt duktiga på diagnostik, terapiplanering och uppföljning, anser han.
– En sak som försvårar är att det kommer mycket ny kunskap som måste in i tandvården. Implementeringen bromsar utvecklingen. Det är en utmaning att ta till sig allt nytt.
Inom bettfysiologi har mycket ny forskning kommit till de senaste 20 åren. Han vill sprida ny kunskap inom bettfysiologi till allmäntandvården och även till primärvården.
– Vi behöver bli bättre på att föra in nya metoder och ta bort gamla som inte fungerar så bra, säger han.

Lärare en bristvara

Ett annat problemområde är kompetensförsörjningen. Behöriga lärare är en bristvara. Läro­sätena behöver resurser för både vetenskaplig, pedagogisk och klinisk kompetens.
– Det måste bli bättre.
Ett sätt att locka fler är att betala bättre.
– Lönen är lägre för specialister på universiteten jämfört med ute i tandvården, konstaterar Per Alstergren.

Käkledsinflammation

Han läste till tandläkare på Karolinska Institutet i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Redan andra terminen på tandläkarutbildningen började han arbeta som amanuens på fysiologen.
– Jag blev väldigt intresserad, först av fysiologi och efterhand av bettfysiologi, och var kvar som amanuens under hela utbildningen.
När Per läste till tandläkare behövde ny­utbildade göra allmäntjänstgöring (AT) för att få tandläkarlegitimation. Han gick en särskild ­forskar-AT och började forska mer på allvar om käkledsinflammation.
– Jag är jättetacksam för den tjänsten. Jag hade tur, projektet var precis det jag var intresserad av. Professor Sigvard Kopp var en stor inspiratör och alldeles utmärkt som handledare. Jag lärde mig mycket.

Kungliga Sjökrigsskolan

Per Alstergren la fram sin doktorsavhandling 1998, och 2006 blev han specialist i bettfysio­logi. Det låter som en spikrak karriär, men det var det inte.
Pers vuxenliv började nämligen med värnplikt inom marinen i början på 1980-talet och fortsatte sedan vid Kungliga Sjökrigsskolan i Stockholm.
– Jag var navigationsofficer, blev kapten och var reservofficer i flottan, berättar han.

”Jag har bara flyttat söderut, så det kanske blir Medelhavet när jag bli pensionär.”

Först efter sex år inom det militära började han på tandläkarhögskolan.
– Det var mest av en slump. Jag ville egentligen bli läkare, men jag ångrar ingenting.
Från början är Per Alstergren norrlänning. Han bodde i Skellefteå tills han var 10 år, och sedan i Sundsvall tills han var 18. Han gjorde lumpen i Stockholm och flyttade till Skåne när han fick en tjänst i Malmö 2011.
– Jag har bara flyttat söderut, så det kanske blir Medelhavet när jag bli pensionär.
Janet Suslick