Annons
Annons
Universitetslektorn är både pedagog och forskare
Utmaningen i jobbet är att få tiden att räcka till för studenterna, tycker Helena Fransson, universitetslektor vid Malmö universitet. Här tillsammans med Noha Alqadi och Saleh Almashjari, internationella masterstudenter.
Foto: Emil Malmborg
Att arbeta som universitetslektor ger möjligheter att både forska och lära ut till andra. Det berättar Helena Fransson som har undervisat i olika roller i över 20 år och hela tiden mött nya utmaningar och lärt sig nya saker.
Det här är del 2 i Tandläkartidningens artikelserie om uppdrag inom akademin.
Ålder: 50 år.
Titel: Docent.
Jobb: Universitetslektor och övertandläkare vid Malmö universitet.
Utbildning: Tandläkarexamen, Lunds universitet 1998; behörighet som specialist i endodonti, Malmö högskola 2007; doktorsexamen i odontologi, Malmö högskola 2012.
Terminsstarten i september är en intensiv period för Helena Fransson, specialist i endodonti och universitetslektor vid Malmö universitet. Tandläkarstudenterna på termin fem läser om endodonti, och hon är både klinisk handledare och håller föreläsningar och seminarier i endodonti.
– Det roligaste i jobbet är när jag ser att jag får någon att förstå något nytt: att ta steget och förstå ett tröskelbegrepp. När man väl har förstått det kan man inte gå tillbaka och inte förstå det.
Hon har undervisat vid odontologiska fakulteten i Malmö i drygt 20 år, först som klinisk assistent, sedan via forskar- och specialistutbildning till en tjänst som universitetsadjunkt. Efter sin disputation fick hon sin nuvarande tjänst som universitetslektor, och sedan fem år tillbaka är hon även antagen som docent.
– Jag tyckte att det var viktigt att bli docent, eftersom jag nu kan vara huvudhandledare för doktorander och få möjlighet att inrikta mig på den forskning jag är mest intresserad av. Det är spännande att ha den rollen.
I december ska hennes första doktorand disputera berättar hon och skiner upp i ett leende.
Tandöverlevnad efter rotbehandlingar
Helena Franssons forskningsområde är tandöverlevnad efter rotbehandlingar, apikal parodontit vid tidigare rotfylld tand och pulpabevarande behandlingar. Hon poängterar att samarbete är en framgångsfaktor för forskningen och för att få in nya personer som vill bli forskare och lärare. Hon nämner forskningsnätverket inom endodonti, EndoReCo, där även forskare från Göteborg, Jönköping och Köpenhamn deltar. Vid Malmö universitet drivs också det tvärvetenskapliga programmet Foresight.
– Vi har nyligen samarbetat med en filosof för att reda ut begreppet osäkerhet. Vad innebär det? Det är till exempel applicerbart inom endodontin när det inte har läkt riktigt efter en rotbehandling. Då finns olika sätt att vara osäker på.
“Jag hade några lärare som jag var väldigt imponerad av.”
På hennes bord ligger undervisning, forskning, kliniskt arbete och samverkan med samhället. Hon undervisar vid grundutbildningen, internationella masterutbildningen och vid specialistutbildningen, och är klinisk handledare en dag per vecka. Hon är också examinationsansvarig för två terminer på tandläkarutbildningen, och huvudhandledare för några forskarstuderande.
– Den här terminen är jag resursperson på en kurs i pedagogik för nya kollegor.
Hon tycker om att undervisa och tycker att det är spännande med pedagogik. Det började redan under tiden som tandläkarstudent.
– Jag hade några lärare som jag var väldigt imponerad av. De var så bra.
Utveckla kunskap
Forskning låg ursprungligen inte närmast i tanken, men som nyanställd vid odontologiska fakulteten fick hon en chef som såg potential.
– Vi nyanställda fick små forskningsuppgifter att prova på, och från första stund har jag tyckt att det var jätteroligt.
Engagemanget finns kvar, och hon ser glädjen i att utveckla sin kunskap inom endodonti, och upptäcka att man förstår något bättre.
“Det tar tid att bli självständig,”
- Akademisk titel som innebär att man har en högre vetenskaplig och pedagogisk kompetens än doktorsexamen. Kraven för att bli antagen som docent skiljer sig mellan olika lärosäten, men kräver i allmänhet att man har:
- doktorsexamen
- breddad och fördjupad kompetens inom sitt ämnesområde
- byggt på sin pedagogiska kompetens med både erfarenheter och högskoleutbildning
- handledarutbildning
- erfarenhet av självständigt vetenskapligt och pedagogiskt arbete.
- Vid de lärosäten som utbildar tandläkare finns 34 docenter vid de odontologiska institutionerna/fakulteten.
Källor: Göteborgs universitet, Karolinska institutet, Malmö universitet och Umeå universitet
Utmaningen i jobbet är att få tiden att räcka till för studenterna och diskussioner om lärandemoment, att bedriva forskning, och att ta hand om forskarstuderande. Hon ser att det behövs fler unga som vill undervisa och forska.
– Det tar tid att bli självständig, ungefär 15 år från att man kliver in på en fakultet som lärare. Jag har varit på fakulteten länge och har kunnat fokusera på att utvecklas i rollen som lärare.
Nationella riktlinjer
Med sin erfarenhet och kunskap inom undervisning och endododonti får hon förfrågningar om att till exempel delta vid internationella kongresser, att skriva lärobokskapitel, att arbeta med de nationella riktlinjerna och ta sig an peer review-uppdrag från vetenskapliga tidskrifter. Här gäller det att både kunna prioritera och att delegera till kollegor.
Hon nämner tre egenskaper som är viktiga i hennes roll: samarbetsförmåga, nyfikenhet och att man tycker om att få nya utmaningar.
– Jag har fått göra nya saker hela tiden, fått nya uppdrag som gör att jag måste lära mig nytt.
- Lärartjänst inom akademin som innebär att man arbetar med forskning, undervisning och handledning av doktorander. Behörighetskravet är doktorsexamen eller motsvarande vetenskaplig kompetens eller speciell skicklighet i ett annat yrke samt pedagogisk skicklighet.
- Vid de lärosäten som utbildar tandläkare finns 69 universitetslektorer plus sex biträdande lektorer vid de odontologiska institutionerna/fakulteten.
Källa: Saco, Göteborgs universitet, Karolinska institutet, Malmö universitet och Umeå universitet
