Bakom rubrikerna

Krönika 18 okt 2012
Dela artikeln

På väg till en kurs stöter jag på en kollega som kommenterar att jag bytt uppfattning i en fråga. På sin arbetsplats har hon uppmärksammats på min kursändring och vill nu gärna att jag kommenterar varför jag ändrat ståndpunkt.

Hon delar i och för sig mitt uppenbart ändrade synsätt och är lite upprymd över att jag bytt åsiktssida och också tydligt givit uttryck för denna åsikt i en vetenskaplig artikel. “Vi blir allt fler som kommer till rätt insikt”, säger hon och ser glädjestrålande ut.

Det verkar vara en viktig fråga, eller i varje fall en fråga som väcker känslor.

Jag blir något överrumplad av konfrontationen, men samtidigt nyfiken på vad frågan gäller och hur min åsikt kommit till uttryck. Det visar sig att källan är en rubrik till en artikel jag nyligen publicerat. Rubriken lyder: “Peri implant marginal bone loss: an academic controversy or a clinical challenge?”

Tolkningen visar sig nu vara att jag uppenbarligen anser att periimplantit bara är en akademisk spetsfundighet och inte något kliniskt problem. Denna tolkning är i och för sig intressant. Kanske man rentav vågar påstå att den är något tendentiös.

I det här fallet stämmer tolkningen väl med frågeställarens personliga uppfattning och den uppfattning som tycks råda i hennes närmiljö. Vi diskuterar tolkningen och jag framför samma åsikt som i artikeln och i tidigare sammanhang: Periimplantit är ett kontroversiellt område och vi saknar mycket kunskap. Att det råder olika uppfattning i akademiska kretsar hindrar inte att periimplantit kan vara mycket komplicerat att handlägga i kliniken.

När vi skiljts åt som vänner, men med mindre strålande leende hos min kollega, funderar jag över vilket vetenskapligt underlag som ibland används för att stödja eller förkasta en uppfattning kring ett viktigt kliniskt problem.

Att en misstolkad rubrik utgör hela bedömningsunderlaget för evidensbaserad vård har jag lite svårt att tänka mig. Men fortsättningen av dagen blir inte mycket roligare i detta avseende.

När vi diskuterar det vetenskapliga underlaget för Nationella riktlinjer inom tandvården redovisar några kolleger sin frustration. Den som vill veta mer om den vetenskapliga bakgrunden till riktlinjerna kommer oftast inte längre än till just rubrikerna. I bästa fall kan man få tillgång till ett abstract, men sedan är det stopp för de flesta.

Om dagens ambition att utveckla evidensbaserad klinik ska bli verklighet är det en rimlig förutsättning att kunna komma bakom rubrikerna. Inom SBU bedrivs nu, på uppdrag av regeringen, förstudier för att förbereda inrättandet av ett webbaserat nationellt hälsobibliotek.

Det skulle säkert välkomnas av den odontologiska professionen. För att nå bakom rubrikerna.

 

Text: Björn Klinge

Dela artikeln
Björn Klinge
Björn Klinge
Parodontolog, odont dr. och professor i parodontologi vid odontologiska fakulteten, Malmö högskola samt professor vid Karolinska Institutet. Har en lång rad offentliga och föreningsuppdrag.

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören..: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.
Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch