Den grumliga kristallkulan

Krönika 1 dec 2011
Dela artikeln

Miss Sweetie Poo är åtta år och stiger ut på scenen i en vit sommarklänning. Hon är lösningen på ett uråldrigt mänskligt problem, för pratsamma och långrandiga talare. Metoden är lika enkel som genial. Så fort talaren överskrider tidsramen stiger Miss Sweetie Poo fram och visar sitt missnöje med gäll röst: »Please stop, I’m bored.« Budskapet upprepas tills talaren kapitulerar och lämnar podiet. Genom åren har flera talare försökt att muta henne, men varken pengar eller choklad har gett önskad effekt. Bakom denna originella teknik finns givetvis organisatörerna av Ig Nobelprisceremonin. Den 29 september var det åter dags att belöna forskning som först får oss att skratta och sedan att tänka.

Årets ceremoni uppmärksammade forskare från 13 länder. Kemipriset gick till en japansk forskargrupp som utvecklat det så kallade wasabi-larmet. Genom att sprida ett pulver av wasabi i luften kan sovande personer väckas vid brand. En annorlunda metod som även borde fungera på hörselskadade personer men kanske sämre på förkylda. Biologipriset belönade slutsatsen att hanar av en australiensisk skalbaggsart endast försöker para sig med ölflaskor av ett specifikt märke.

Några av er kanske tycker att pristagarnas bedrifter är mer komiska än nyttiga. Då vill jag understryka att även trivial forskning kan leda till betydelsefulla upptäckter. 2006 gick Ig Nobelpriset i biologi till en grupp som konstaterat att malariamyggan både attraheras av doften från Limburgerost och svettiga fötter. Men håll med om att det är mer praktiskt med ost som bete i myggfällor, något som nu praktiseras i vissa delar av Afrika.

 

Det som dock känns mest aktuellt är matematikpriset som i år delades mellan sex personer. Samtliga har under de senaste sextio åren, var och en för sig och vid olika tillfällen, spått jordens omedelbara undergång. Det behöver knappast påpekas att vi utan större ansträngning kunnat avfärda samtliga förutsägelser. Juryn understryker i prismotiveringen att författarna därmed lärt oss att ha en avvaktande attityd till matematiska antaganden och prognoser.

Nyhetssidorna har under senare tid fyllts av budgetkalkyler, matematiska modeller för börshandeln samt spekulationer kring vinterns snöfall och sj:s handlingsplan. Jag behöver inte gå längre än till mitt orangea kuvert för att inse att prognoser har ett bäst före-datum. Vi ska nog inte ha för stora förhoppningar på en grumlig kristallkula. Sanningen kommer inte sällan som en överraskning.

Text: Thomas Jacobsen

Dela artikeln
Thomas Jacobsen
Thomas Jacobsen
Allmäntandläkare, odont dr. Arbetar med forskning och utveckling hos Folktandvården Västra Götaland. Adjungerad lektor vid kariologen, Göteborgs universitet.

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören.: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch