Den svagaste länken

Krönika 29 nov 2012
Dela artikeln

Det är en ovanlig föreläsning. Eller egentligen är det ingen föreläsning i vanlig mening, det liknar mer ett debattprogram som vi i vanliga fall kan följa på tv.

En internationell implantatkonferens (EAO i Köpenhamn) har valt ett programavsnitt som handlar om den svagaste länken: klinikern. Och formen är alltså lite ovanlig, men en tusenhövdad publik har bänkat sig i den stora föreläsningssalen.

En professionell journalist från ett internationellt tv-bolag leder programmet och i panelen finns piloter, tandläkare och patienter. Filminslag blandas med presentationer och intervjuer till en spännande och ovanlig session.

Nästan 80 procent av alla flygplansolyckor orsakas av mänskliga fel. Man räknar med att 50 procent av alla allvarliga händelser i vården skulle kunna undvikas genom att till exempel införa checklistor enligt förebild från flyget. Trots detta – menar initiativtagaren till programmet, vår franske kollega Franck Renouard (oralkirurg och pilot) – fortsätter den medicinska världen, och särskilt tandvården, att betrakta komplikationer i vården från ett i huvudsak tekniskt perspektiv.

Det är mycket ovanligt att mänskligt beteende och stresspåverkan hos behandlare identifieras som en viktig faktor i den kedja av händelser som leder till att fel begås.

Man räknar med att tre fjärdedelar av alla flygplansolyckor aldrig skulle ha hänt om piloterna hade agerat som de förväntades göra. Ett stående skämt i flygbranschen går ut på att om man gör sig av med piloterna skulle olyckorna minska med 75 procent.

Detta skämt bortser från att 100 procent av de flygningar som landar tryggt och säkert gör detta tack vare piloterna. Men myntets andra sida är alltså att mänsklig påverkan alltid innebär en risk.

Om man ersätter begreppet »flygolycka« med »misstag inom tandvården« och byter ut »pilot« mot »tandläkare« verkar vi ha mycket att lära från riskprevention inom flyget.

Tandläkare har onekligen en fördel jämfört med professionella piloter: några tandläkare är också piloter på sin fritid, men det är nog mer ovanligt att professionella piloter också arbetar som tandläkare. »Amatörpilot« är ett etablerat begrepp, men de flesta skulle nog hålla med om att »amatörtandläkare« bland piloter är mer långsökt.

Ändå känns det som en slutsats från programmet att båda yrkeskategorierna har mycket att lära av varandra. Särskilt när det gäller att identifiera och förbättra den svagaste länken.

Programmet var sammantaget en ovanlig föreställning som gav mersmak. Kanske ett koncept som skulle kunna anpassas till vår riksstämma. Den som (över)lever får se. Nu flyger jag hem.

Text: Björn Klinge

Dela artikeln
Björn Klinge
Björn Klinge
Parodontolog, odont dr. och professor i parodontologi vid odontologiska fakulteten, Malmö högskola samt professor vid Karolinska Institutet. Har en lång rad offentliga och föreningsuppdrag.
  1. Kommentar från Caroline 6 januari 2013:

    Jag håller med om att tandläkare har en del att lära av piloter vad gäller bl.a. checklistor. Jag gillar att ha “fusklappar” som både jag och tsk kollar av, färdigskrivna mallar till journalprogrammet kan också underlätta en del.

    Själva patientbemötandet tar en hel del energi och uppmärksamhet i anspråk medan piloterna inte ser sina passagerare när de sitter i cockpit. Passagerarna tar flygvärdarna/värdinnorna hand om, på liknande sätt kan tandsköterskan ta hand om mycket av patienternas rädsla och frågor. Ju färre saker jag måste hålla i huvudet när jag har en patient i stolen desto bättre, då kan jag fokusera på ett bra patientbemötande och ett bra genomförande av behandlingen.

    Jag tror att piloter och tandläkare har det gemensamt att vi är rädda för att begå fel. Men jag tror också att piloter är öppnare för att rapportera fel de begår och avvikelser, för att de då kan bidra till att flytta en spak eller knapp i kabinen till ett bättre ställe, eller för att arbetsschemat behöver ses över, vad vet jag? Kanske är man mer benägen att se systemfel än att ställa enskilda piloter till svars för sina handlingar inom flygbranschen? Tandläkare underrapporterar fel av rädsla för att bli anmälda till en myndighet. Stress eller “den mänskliga faktorn” är ju inget Socialstyrelsen tar hänsyn till om jag skulle få kritik för t.ex. min journalföring. I värsta fall kan min legitimation bli indragen.

    Pressen på behandlarna inom tandvården tycker jag för övrigt att vi kan tala mycket mer om. Värst press upplevde jag när jag arbetade inom Folktandvården för några år sedan, där det viktigaste av allt var att ligga över den Heliga Timtaxan. Jag hade en klinikchef som delade ut listor på hur många minuter varje ingrepp max fick ta: extraktion 25, rotfyllning 65 osv. Ingen hänsyn togs till att jag bara varit tandläkare i ett par år. Klinikchefen förde allvarliga samtal med mig där jag fick veta att jag var för långsam och för noggrann, att jag t.ex. inte skulle utföra alla moment i en rotfyllning och inte borde laga 04:or på barn (någonsin). Administration och journalföring skulle skötas EFTER att man stämplat ut, dvs inte på ordinarie arbetstid. Vems ansvar är det när fel begås eller patienter far illa i en sådan miljö? Har någonsin en klinikchef eller tandvårdschef hållits ansvarig för att skapa en arbetsmiljö som leder till bristande patientsäkerhet? Det vore intressant att veta.

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören..: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch