Det bara fortsätter

Krönika 7 apr 2022
Dela artikeln

Katastrofen i Ukraina fortsätter att dominera medierna, och de värsta scenarierna överträffas hela tiden av nya krigsbrott. Förfärligt och skrämmande. För en tidskrift som Tandläkartidningen är det inte den dagliga krigsutvecklingen som står i fokus, den bevakningen sköts mycket bättre av de större nyhetsmedierna. Men vi kommer förstås att bevaka situationen i Ukraina på olika sätt även i Tandläkartidningen.

I detta nummer uppmärksammar vi under vinjetten Metod de orala konsekvenserna av fetmakirurgi, ett ingrepp som blir allt vanligare även bland yngre personer. Grav karies är vanligt i denna patientgrupp, men mer forskning behövs för att förstå omfattningen och kunna ge tydliga råd till patienterna.

Som du kanske minns publicerade Dagens Nyheter i somras en granskning som avslöjade att patienter som ville träffa en etniskt svensk tandläkare/läkare vid sitt besök förvånande ofta fick sitt önskemål tillgodosett. Tandläkartidningen har nu gjort en kartläggning av hur det ser ut i regionerna när det gäller rutiner för att hantera denna typ av diskriminering. Det visar sig att endast ett fåtal regioner har vidtagit särskilt omfattande åtgärder. Mer om detta kan du läsa på sidan 14.

Apropå krig och flykt presenterar vi i vår intervju på sidan 24 en riktig solskenshistoria som har sin början under den förra stora flyktingvågen 2015. Då kom tandläkaren Lemma Shaheen till Sverige som flykting från Syrien med sin familj. Sju år senare har hon nått sitt mål och har nu svensk tandläkarlegitimation. På vägen mött hon en vän för livet, tandläkaren Göran Arvidsson i Virserum, som ville gå i pension. Nu jobbar de ihop.

På sidan 36 berättar vi om en ny yrkesgrupp inom tandvården, hälsopromotorer, som nu introduceras i Västra Götalandsregionen för att med beteendevetenskapliga verktyg minska förekomsten av karies i riskgrupper.

Det bedrivs tydligen väldigt lite forskning om tandvårdshistoria, konstigt nog. Hur vård bedrivs och hur idéer kring sjukdom ser ut påverkas förstås mycket av de rådande värderingarna i samhället. Ibland inträder ett skifte. Amalgamkontroversen under tidigt 1980-tal innebar ett sådant skifte, där synen på vetenskap, myndigheters expertis och patientens delaktighet och upplevelse av sjukdom kom att förändras. Denna intressanta utveckling beskrivs i en idéhistorisk avhandling som du kan läsa mer om på sidan 42.

Och så avslutar vi det nordiska vetenskapliga temat för denna gång med två artiklar, en om konsekvenserna av covid-19 för parodontal hälsa och en om hur parodontalvården är organiserad i de nordiska länderna.

Trevlig läsning!

Text: Hilda Zollitsch

Dela artikeln
Hilda Zollitsch
Hilda Zollitsch
Tandläkare och journalist. Chefredaktör och ansvarig utgivare för Tandläkartidningen sedan 2016. Det här är en personlig krönika. Åsikterna är mina och speglar inte nödvändigtvis Tandläkarförbundets ståndpunkter.

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Kontakta webbredaktören om du har problem att logga inredaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch