Det smällde och knakade

Krönika 5 maj 2022
Dela artikeln

Det smällde till vid middagsbordet. Igen, och igen. Ett knakande ljud, nästan lite bullrande. Det var min brors käkleder som lät när han tuggade. Högt. Han frågade mig vad han kunde göra eftersom det ibland var socialt generande att behöva slamra sig igenom en måltid och förklara oljudet för förvånade måltidsdeltagare, och ännu värre om det gällde en affärslunch. Hans dilemma var mycket förståeligt, jag hade ju själv reagerat på det höga ljudet och undrat var det kom ifrån. Jag bytte genast roll från syster till tandläkare och kunde känna hur disken i hans käkled hoppade fel och såg hur käken devierade. Efter en remiss till bettfysiolog för konsultation och så småningom en bettskena blev det bättre. Numera smäller det bara ibland och gör enligt uppgift sällan ont.

Men gör det ont i käkledstrakterna kan det ju göra rejält ont, det vittnar många patienter om. Det är ofta svårt att veta exakt vad som gör ont. Själv har jag trott att mitt eget inflammerade fäste för m pterygoideus lateralis med största säkerhet var en pulpit, det gjorde helt enkelt svinont. En duktig kollega tog mig ur villfarelsen, och nu använder jag sedan länge bettskena.

Att ha käkledsbesvär är vanligt, de flesta har det någon gång i någon form. Men en del har besvär på en helt annan nivå och har svårt att leva ett vanligt liv på grund av långvarig orofacial smärta. I det här numret fokuserar vi på den stora gruppen människor som lider av det som kallas temporomandibulär dysfunktion, TMD. Introduktionen till temat hittar du på sidan 8, och de fina illustrationerna är gjorda av illustratören Mia Nilsson.

Vi har markerat temats olika delar med en färgplupp så att du lätt ska hitta. Särskilt användbar för dig som kliniker är kanske den vetenskapliga artikeln som presenterar en modell för diagnostik och behandling som nyligen introducerats och som passar bra för allmäntandvården.

Det finns annat att läsa om också. En tänkvärd krönika av Peyman Kelk, en artikel om Norrbottens lönesatsning och lockrop för att hitta tandläkare till sina lediga tjänster. Med tanke på läget i Ukraina berättar vi om vad som gäller vid ett beredskapsläge. Förr var man som tandläkare krigsplacerad och skulle anmäla sig till närmaste folktandvårdsklinik, nu är det lite annorlunda organiserat. Du hittar också forskningsnyheter och forskarintervjuer samt förstås ett par IVO-fall. Vi avrundar också vår karriärserie om specialister med ämnet odontologisk radiologi.

Trevlig läsning!

Text: Hilda Zollitsch

Dela artikeln
Hilda Zollitsch
Hilda Zollitsch
Tandläkare och journalist. Chefredaktör och ansvarig utgivare för Tandläkartidningen sedan 2016. Det här är en personlig krönika. Åsikterna är mina och speglar inte nödvändigtvis Tandläkarförbundets ståndpunkter.

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Kontakta webbredaktören om du har problem att logga inredaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch