Har du träffats av ett sjölejon?

Krönika 20 okt 2011
Dela artikeln

Har du någonsin funderat på hur brännskador orsakade av brinnande vattenskidor ska registreras i journalen? Vill du skildra att en patient blivit träffad av ett sjölejon, en kalkon eller kanske en tvättbjörn? Dina sömnlösa nätter är över. Snart öppnas möjligheten att med förutbestämda koder beskriva dessa olyckliga omständigheter i detalj. I alla fall om du är verksam i usa.

 

François Bossier de Lacroix (1706–1777) anses vara den första att systematiskt klassificera sjukdomar. Många år senare, närmare bestämt 1992, påbörjade WHO publiceringen av sin tionde omarbetning av den internationella klassificeringen av sjukdomar och relaterade hälsoproblem (icd-10). En version anpassad till svenska förhållanden gavs ut 2010 [1]. Efter att amerikanska myndigheter nyligen beslutade att till 2013 förnya sitt klassificeringssystem blir deras nät än mer finmaskigt. Amerikanska läkare kommer att ha 140 000 koder att välja mellan. Möjligheter ges att registrera en skada orsakad av sköldpaddsbett (w5921xa), utfört i närheten av ett operahus (y92253) eller kanske ett konstgalleri (y92250), i samband med att patienten stickade på sin nya halsduk (y93d1). Måhända ger dessa koder oss ovärderlig information, men behövs verkligen nio olika beteckningar för skador orsakade av papegojor och 96 koder för skador vållade av ormar?

De amerikanska myndigheternas beslut har givetvis uppmärksammats i medier. The Wall Street Journal har i en artikel [2] närmast raljerat över beslutet och läsarnas kommentarer har inte uteblivit. Ett konsultföretag har dessutom publicerat [3] en kritisk analys av de ekonomiska konsekvenserna.

 

Det är närmast omöjligt att inte dra på munnen åt denna registreringsiver. Men även om detaljrikedomen lutar åt det absurda finns en viktig princip dold bland de 140 000 koderna. Det är rimligt att vi kan beskriva sjukdomars förekomst och utbredning i ett samhälle. Dessutom är det befogat att effekten av insatt behandling följs upp. Annat vore varken samhällsekonomiskt eller etiskt försvarbart.

Tandvården har en svag tradition att beskriva sin verksamhet med annat än produktionsmått. Vi känner ofta avsevärt fler fakta om verksamhetens ekonomi än om resultatet av den behandling vi ger patienterna. Intresset har säkerligen funnits men metoderna har saknats. Vi behöver journalprogram som utan omfattande insatser från användaren kan leverera fakta om behandlingar har önskad effekt. Bästa journaltillverkare – är ni där?

 

1. Socialstyrelsens publikationer

2. New medical codes-The Wall Street Journal

3. Publikation om de ekonomiska konsekvenserna

Text: Thomas Jacobsen

Dela artikeln
Thomas Jacobsen
Thomas Jacobsen
Allmäntandläkare, odont dr. Arbetar med forskning och utveckling hos Folktandvården Västra Götaland. Adjungerad lektor vid kariologen, Göteborgs universitet.

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören..: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.
Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch