Ingen brist på tandläkare

Krönika 14 feb 2019
Dela artikeln

Det är med stort intresse – men också med oro – som jag bläddrar bland pressklipp om tandvård. Ett återkommande tema är tillgången på tandläkare runt om i landet.

I Olofström har 400 patienter väntat i hittills fyra år på en tandläkartid. I Vansbro finns inte längre någon tandläkare, utan patienterna får ta sig till Rättvik. I Borensberg får man ”låna” tandläkare från Finspång. I Malå och Norsjö är det tomt på tandläkare, läser jag.

Liknande rapporter har vi kunnat ta del av ganska länge nu. Självklart är detta problematiskt för de delar av befolkningen som får vänta länge eller inte kommer åt kvalificerad tandvård alls. Det är också ett problem för oss tandläkare och våra arbetskamrater med den arbetssituation som läget skapar.

Jag känner att lite eftertanke är på sin plats. Hur har det kunnat bli så här och vad kan vi göra åt det?

Jag konstaterar att beskrivningarna inte är unika för tandvården. Skola, omsorg, övrig vård och polisväsende är andra grupper som lever med liknande bekymmer. Därför drar jag slutsatsen att det finns en strukturell utmaning av generell karaktär som har stor betydelse för frågan.

Det är en aspekt att ta med sig när vi diskuterar möjliga åtgärder. Frågan är med andra ord inte av den arten att vi inom tandvården kan komma i mål på egen hand. Om det saknas vård och skola i ett område, blir det nog också knepigt att etablera tandvård där.

Jag hör ofta åtgärder nämnas som syftar till att öka utbudet av tandläkare. Det kan vara att öka antalet utbildningsplatser eller attrahera utländska tandläkare att verka i Sverige. Bägge åtgärderna utgår ifrån att det råder brist på tandläkare i Sverige.

Det är en slutsats som jag ställer mig tveksam till, åtminstone i nuläget. Antalet sysselsatta tandläkare i Sverige har faktiskt ökat under senare år. Det har visserligen också befolkningen gjort, men antalet tandläkare per invånare har förhållit sig i stort sett konstant de senaste tio åren.

Den slutsats jag drar är att det inte är fråga om brist på tandläkare i generell mening. Däremot är det brist på tandläkare som söker sig utanför storstadsområdena/utbildningsorterna. Detta bör inte mötas med att öka det totala antalet. Det kan också uttryckas så här: När blir tillgången på tandläkare så pass mättad i storstäderna att glesbygdsområdena får sina behov tillgodosedda?

Risken är också att vi tummar på kvaliteten genom att pressa fler genom ett utbildningssystem som inte är rustat att ta emot fler studenter, eller sänker språkkraven på utländska tandläkare bara för att göra det billigare att få hit dem. Där blir också Tandläkarförbundets roll tydlig och viktig.

För vem ska värna en tandvård i världsklass, om inte vi tandläkare?

Text: Chaim Zlotnik

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in, kontakta webbredaktören: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakarforbundet.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch