Kvalitet måste definieras

Krönika 10 dec 2020
Dela artikeln

Som tandläkare är min ledstjärna att jag ska utföra mina arbetsuppgifter med god kvalitet. Det är mitt ansvar gentemot mina patienter, men även i relation till mina kolleger eftersom vårt kollektiva förtroende från allmänheten ständigt omprövas.

I februari i år lanserade TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Tandpriskollen där man kan jämföra priserna hos över 3 000 tandvårdsmottagningar. Enligt en artikel i Expressen i november kom tjänsten till efter 13 års arbete och till en kostnad på 60 miljoner kronor. I dagsläget finns dock inga kvalitetsmått som hjälp när patienterna ska navigera i landskapet tandvård.

Regeringens ambition är att jämförelsetjänsten ska kompletteras med kvalitetsperspektiv, och Socialstyrelsen har ett uppdrag att ta fram relevanta kvalitetsmått. Självklart välkomnar vi på Sveriges Tandläkarförbund ett ökat fokus på kvalitet och att man inte stirrar sig blind på kostnaden, men det lockar fram många filosofiska tankar kring kvalitetsbegreppet: Kvalitet för vem och i vilket tidsperspektiv?

Kan kvalitet beskrivas i absoluta termer? Det tror inte jag. Kvalitet kan sannolikt förklaras, mätas och bedömas helt olika beroende på vem och när du frågar, det vill säga kraftigt påverkas av förväntningar och andra känslomässiga faktorer.

I vår kliniska vardag ställs vi inför frågor och vägval om vilken terapi som bäst lämpar sig för att lösa aktuella behov och önskemål. Vi informerar våra patienter om alternativ där kostnader och prognoser vägs samman med exempelvis komfort och estetiska aspekter. Ibland har patienterna en god insikt i vad som kan göras, men många gånger är det svårt för dem att delta i terapivalsdiskussionen då rädslor och kostnadsfunderingar försämrar förutsättningarna för ett välinformerat samtycke om fortsatt terapi. I varje situation som vi möter har vi nästan alltid alternativa lösningar att erbjuda, och ibland upplever jag att kvaliteten för patienten uppstår när hen känner en tillit till mig som guide i alla val. Det blir således omhändertagandet och diskussionen som blir kvalitetsmåttet, åtminstone på kort sikt.

I vår vardag väljer vi ständigt varor och tjänster till olika kostnader. Att den möjligheten finns inom tandvården är något som skiljer oss från andra områden inom hälso- och sjukvården. Det är inom tandvården okej att välja något mer kostsamt om du vill ha det, men det gör inte att standardlösningens kvalitet per automatik är sämre. De här resonemangen är svåra att sammanfatta i tydliga tabeller, men är inte desto mindre viktiga.

Kvalitetsfrågan engagerar mig och många av våra medlemmar. Vi är gärna med och bidrar i Socialstyrelsens fortsatta arbete kring kvalitetsmått. Förhoppningsvis ett bidrag med hög kvalitet!

Text: Chaim Zlotnik

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in, kontakta webbredaktören. redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch