Att läsa referenslitteratur utgör en stor del av att forska, ibland nästan huvuddelen, och givetvis är det grundläggande hur man beskriver och baserar sin egen forskning och sina slutsatser på studier och kunskap som andra utvecklat, både när det gäller att bekräfta och förkasta tidigare arbeten.
Jag är dock övertygad om att det finns mer i referenslitteraturen som får forskare att läsa hundratals, och ibland till och med tusentals, artiklar i sökandet efter kunskap. En sådan sak är att jag när jag läser artiklar stundom slås av en större känsla när jag tittar på författarnas namn och vilka universitet och länder de kommer ifrån. Kanske är det en känsla av samhörighet med kollegor man inte känner, men som arbetar med samma frågor som en själv vid universitet i Iran, Kina, Indien, Brasilien eller USA och som drivs av samma vilja att upptäcka och utveckla. Ibland kan det leda fram till kontakter och samarbeten över världen, vilket är unikt för forskningen. Ett sant brobyggande grundat i litteraturen.
Nu befinner vi oss i början av sommaren. För många är denna årstid förknippad med just att läsa. Kanske är det tid för vetenskapliga artiklar, men ofta ännu hellre en tid för att läsa romaner och biografier som man inte haft möjlighet att läsa under vinterhalvåret, när många andra aktiviteter konkurrerat om tiden. Jag är dock övertygad om att den naturvetenskapliga forskningen och akademin även gynnas av ett inslag av humaniora. Så oavsett om det är vetenskapliga artiklar eller skönlitteratur, ha en fin lässommar!
