Legitimationen måste vårdas

Krönika 6 nov 2014
Dela artikeln

Allting ska göras så enkelt som möjligt – men inte enklare. Detta yttrande, som tillskrivs Albert Einstein, dyker upp i huvudet när jag läser den del av förslaget till implementering av EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv som handlar om tillfälligt tillhandahållande av tjänster.

YKD syftar till att underlätta rörlighet i Europa för ett antal olika yrken med jämförbara utbildningar. Bland annat läkare, tandläkare och yrkesdykare. Att rörligheten underlättas genom att direktivet utvecklas är bra. Därför ställer vi oss i det mesta positiva till förslaget. Men när man föreslår att tandläkare ska kunna arbeta tillfälligt i Sverige utan att ha svensk legitimation, har man inte förstått legitimationens roll fullt ut.

En legitimation kan betyda olika saker. För den enskilde yrkesutövaren är den ett bevis på att man fått ett ansvar att förvalta; ge god vård och förvalta sin kompetens, men också ett ansvar att som samhällsmedborgare agera så att allmänheten kan känna förtroende. För en patient är legitimationen ett bevis på kunskap och kompetens.

För Sveriges Tandläkarförbund är vårdandet av legitimationen en central fråga. Då den ger professionen tyngd när vi yttrar oss i olika frågor är det också viktigt för oss att ha en dialog med myndigheter som är inblandade i vårdandet av legitimationsansvaret, som Hsan och IVO.

Legitimationen är ett uttryck för att en yrkesutövare står under samhällets tillsyn och har godkänts för yrkesverksamhet inom det område legitimationen avser. Den främsta betydelsen ligger i samhällets möjlighet att på ett märkbart och tydligt sätt – genom indragning av legitimationen – reagera när en legitimerad yrkesutövare allvarligt missköter sig.

Förslaget i YKD om att tandläkare tillfälligt ska kunna arbeta i Sverige utan svensk legitimation är med detta för ögonen olyckligt och kan äventyra patientsäkerheten. Vi vet inte heller hur länge tillfälligt är, utan ”… om ett tillhandahållande av tjänster är tillfälligt ska bedömas från fall till fall” skapar osäkerhet om omfattningen.
Den stora frågan är hur eventuella klagomål eller anmälningar ska hanteras när det inte finns någon svensk legitimation att återkalla. Vem ska utreda och utöva tillsyn?

I dag kan utländska tandläkare söka tidsbegränsad legitimation för att få utöva yrket i Sverige. Då är det klart att de står under IVO:s tillsyn. Direktivet ger möjlighet att fortsätta ha det på det viset. För såväl profession som allmänhet är det ett system som är enkelt att förstå.

Om alla tandläkare som arbetar under legitimationsansvar har sin legitimation utfärdad av samma myndighet är det ett begripligt system. Om tandläkaren ska hänvisa till en legitimation utfärdad i ett annat land – vem står för tillsyn, vilka regelverk ska man leva upp till? Det blir förvirrande.

Därför avvisar Sveriges Tandläkarförbund bestämt tanken på att på detta sätt devalvera betydelsen av svensk legitimation för tandläkare verksamma i Sverige.

Text: Hans Göransson

Dela artikeln
Hans Göransson
Hans Göransson
Hans Göransson är ordförande för Sveriges Tandläkarförbund sedan 2014 och tandläkare/rådgivare på Folktandvården Sörmland.

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören.: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch