Nödvändigt eller bara bra att ha?

Krönika 11 mar 2021
Dela artikeln

Det finns många skäl att fundera över syftet med och omfattningen av våra journalhandlingar och våra övriga administrativa uppgifter, ställt i relation till de kliniska moment vi utför med patienten i stolen.

Jag förstår att handlingarna utgör en bas för patientsäkerhetsarbetet och är grunden för ett systematiserat kvalitetsarbete, och förstår också vitsen med dokument som styrker status, diagnos, behandlingsplan och motiveringen till de behandlingar och material som patienten erbjuds. Att spårbarhet av valda material säkerställas är relevant för såväl patienterna som för vården. Ovanpå detta ska alla typer av ekonomiska aspekter tillgodoses i relationerna med patienterna, Försäkringskassan, beställarenheten i regionen och eventuella anhöriga/gode män/socialkontor, och samtliga transaktioner ska bevakas i samspel med journalhandlingarna. Tidböcker, revisionssystem och olika typer av röntgen- och bildtagningssystem ska kopplas till varje enskild journal och individ som vi omhändertar.

Vi tandläkare kan ju även själva vara patienter, föräldrar till skolbarn och mottagare av leveranser. Vad ställer vi för krav på vår omvärld? Ska läxförhöret gå att ta del av i en app och är det nödvändigt att följa paketleveransen i realtid? Möjligheterna är många men vad är kostnadsskillnaden mellan vad som är nödvändigt och vad som är ”nice to have”? Finns det ett direkt samband mellan mängd information och kvalitet och nöjdhet?

Trots pågående utveckling av tekniska hjälpmedel upplevs myndighetskraven ha stigit i takt med den ökning av data och kunskap som våra system i dag levererar. Kraven på att integritets- och säkerhetsaspekter ska upprätthållas ökar i snabbare takt än kunskapen om vad verktygen kan och hur de ska hanteras.

Jag upplever en frustration från många av er, såväl privattandläkare som anställda, över att dessa tillägg smugit sig in och att det inte finns en dialog om hanteringen av det successivt ut­ökade uppdraget.

Kan man till och med säga att de nya kraven kräver nya arbetssätt? Ja, jag vill påstå det. En farhåga är till och med att det kan begränsa drivkrafterna för den kreativitet och flexibilitet som kännetecknar en skicklig tandläkare. För om tiden är knapp och systemen inte är anpassade för alla situationer som kan uppstå, krävs det superkrafter för att navigera mellan patientens behov och en hållbar arbetssituation.

Finns det en magisk gräns mellan administrativ insats och patientnytta, mellan förpackningen och innehållet? Och vem ska bära den extra kostanden?

Text: Chaim Zlotnik

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören. redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch