Nya frågor kräver nya svar

Krönika 31 mar 2016
Dela artikeln

Ju mer man lär sig, desto mer inser man att man inte vet. Det här är klassiska visdomsord som under åren presenterats i olika varianter av skilda tänkare.

Det är ord som manar till eftertanke, men vad betyder de egentligen?

En variant är att fundera på hur vår världsbild ändras med tiden. Efter mer än 30 år vid tandläkarstolen kan jag kosta på mig insikten att det här gäller inte bara livet i stort, utan definitivt även odontologin.

Vi möter nya frågor, vi behöver nya svar. Det gör att frågorna som handlar om villkoren för den odontologiska forskningen blir viktiga för oss som profession.

Vi har idag sviktande nyrekrytering till forskarverksamhet, resurserna är hårt ansträngda, allt mer tid behöver läggas på byråkrati i samband med att man ständigt behöver jaga nya anslag.

Dagens modell att söka anslag i konkurrens med andra underlättar inte för odontologin, som är en liten sektor långt från braskande rubriker om liv och död. Detta är oroväckande eftersom odontologisk forskning av hög kvalitet är nödvändig för en grundutbildning och fortbildning av hög kvalitet.

Genom de satsningar som gjorts på kunskapsgenomlysningar både inom barn- och ungdomstandvård samt vuxentandvård vet vi att vi egentligen vet väldigt lite. Det finns många kunskapsluckor. Det betyder inte att vi gör fel, men vi behöver mer forskning för att kunna säga att vi verkligen ger bästa möjliga vård.

Precis som tandläkarkåren i stort står den odontologiska forskarkåren inför stora pensionsavgångar. För flera akademiska tjänster på våra lärosäten behövs omfattande forskningserfarenhet och det behövs en strategi för att säkra återrekryteringen.

Jag ser det som viktigt att utbildningsdepartementet tar på sig den uppgiften. Den är viktig både för forskningen och för grundutbildningen.

Men allt är inte nattsvart, det finns många goda initiativ. I flera landsting har folktandvården byggt upp forskningsorganisationer för klinisk forskning och utvecklingsarbete. Vetenskapsrådet har bidragit genom att tillföra forskningsmedel till utvalda odontologiska forskningsprojekt. Som exempel kan nämnas de nationella forskarskolorna inom odontologi.

Den 25–26 april arrangerar Svenska Tandläkare-Sällskapet en forskningskonferens i Malmö. Konferensen, som går under namnet Nationellt forum för odontologisk forskning, riktar sig till alla tandvårdens aktörer med intresse för odontologisk forskning. Jag hoppas på en god uppslutning och att ni som har intresse för frågorna söker er till Malmö.

Men det räcker inte med enstaka initiativ, utan det krävs en strategi från våra politiska beslutsfattare för en långsiktig odontologisk forskning med god kvalitet i Sverige.

Tandläkarförbundet ser det som angeläget att odontologisk forskning får förutsättningar att verka på ett sådant sätt att forskningen kan hålla en hög nivå och att fler tandläkare stimuleras till att genomgå forskarutbildning.

Text: Hans Göransson

Dela artikeln
Hans Göransson
Hans Göransson
Hans Göransson är ordförande för Sveriges Tandläkarförbund sedan 2014 och tandläkare/rådgivare på Folktandvården Sörmland.

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören.: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch