Under tre hektiska konferensdagar, och därutöver en avslutande dag med ett särskilt minnessymposium, hedrades minnet av professor Per-Ingvar Brånemark i Stockholm i slutet av september.
Omkring 2 500 konferensdeltagare från 72 länder och mer än 800 deltagare från utställande företag tog del av det senaste inom ”osseointegration” i en konferens anordnad av EAO (European Association for Osseointegration) på Älvsjömässan och i Aula Medica på Karolinska institutet i Solna.
Själva begreppet ”osseointegration” börjar nu att ifrågasättas.
I stället för att titanmetallen i implantat betraktas som kropps-eget material (”self”) betraktas det nu i stället av vissa att vara en så kallad främmandekroppsreaktion. Ett intressant nytänkande, som inte alls är okontroversiellt.
Hittills finns inte mycket vetenskapligt stöd för dessa nya funderingar. Samtidigt finns all anledning till ödmjukhet.
För att tala med Einsteins ord: ”Det är vad vi tror oss veta som förhindrar oss att lära mer.”
Det kan inte hjälpas att Brånemarks nytänkande alltmer framstår som otroligt för sin tid. På flera sätt och med olika infallsvinklar visar många föreläsare hur Brånemarks koncept – oavsett biologisk detaljnivå – skapat ökad livskvalitet för behandlade patienter.
I dag beräknas mer än 100 miljoner patienter över hela världen ha behandlats med tandimplantat, för att ersätta enstaka förlorade tänder eller total tandlöshet.
Det är otroligt men sant.
