Socialstyrelsen har som uttalat mål att stärka tandvården och integrera tandhälsa mer med övrig hälsa. Med anledning av detta kan myndigheten behöva förstärka sin tandvårdskompetens. Det berättar Olivia Wigzell, ny generaldirektör på Socialstyrelsen sedan i höstas, i en lång intervju i Tandläkartidningen.
Och det bådar ju gott för framtiden.
Att munnen inte ses som en självklar del av kroppen och hälsan har blivit uppenbart för mig sedan jag började arbeta med Tandläkartidningen.
Jag jobbade tidigare med tidningen Äldreomsorg som riktar sig till personal och beslutsfattare inom äldreomsorgen, och gjorde för några år sedan ett stort reportage om vikten av att jobba i multidisciplinära team kring äldre patienter.
Vi besökte en flaggskeppsmottagning i Norrköping där de hade ett mycket långt utvecklat teamtänk – i teamet ingick förutom vårdpersonal även apotekare, sjukgymnast, dietist, arbetsterapeut och biståndshandläggare.
Då tänkte jag inte på det, men nu ser jag det uppenbara: Det fanns inte med någon representant från tandvården, vare sig tandhygienist eller tandläkare. Obegripligt så här i efterhand.
Särskilt eftersom det blir allt tydligare att munhälsa och hälsa hänger ihop på många fler sätt än vi tidigare trott.
Vi får hoppas att Olivia Wigzell och hennes kolleger kan göra skillnad, det är verkligen hög tid.
I detta nummer skriver vi också om de nya föreskrifterna om psykosocial arbetsmiljö som började gälla i månadsskiftet. Syftet är att få bukt med de ökande sjukskrivningstalen på grund av psykisk ohälsa.
Tandvården är inget undantag, siffror som Tandläkartidningen har tagit fram visar att långtidssjukskrivningarna bland tandläkare inom folktandvården nästan har fördubblats sedan 2008.
Bland kvinnor i åldrarna 35–46 år har 40 procent av sjukskrivningarna psykiska orsaker. Läs våra artiklar om föreskrifterna och om psykosocial arbetsmiljö i tandvården på sidorna 16–17 och 46–47.
