Försöker förstå vad som står i en minnesanteckning från ett möte jag nyligen har deltagit i. Där framgår att jag blivit utsedd av NPO att delta i en NAG och detta ska också meddelas till den RPO där jag sedan tidigare ingår. Betydelsen är inte alldeles självklar, trots att jag själv i högsta grad är berörd.
De märkliga bokstavskombinationerna är akronymer, som består av första bokstaven i vart och ett av de förkortade orden. NAG utläses Nationell Arbets-Grupp, NPO är Nationellt Program-Område och RPO Regionalt Program-Område. Allt hör hemma i Nationellt system för kunskapsstyrning, inom Sveriges regioner i samverkan. Nä, jag vet: det blev inte så mycket tydligare.
Det måste vara en tillfällighet att nästa mejl som dyker upp på skärmen handlar om att vetenskap blir alltmer svårläst. Du gissar helt rätt: ökad användning av akronymer. Dessutom långa meningar och en svårgenomtränglig forskarjargong (ibland kallad fikonspråk). En del akronymer har vi förstås med tiden lärt oss att tyda, som AIDS, HIV och DNA.
En tydlig tendens är att ett alltför komplicerat språk fjärmar forskarna från allmänheten. Adrian Barnett och medarbetare från universitetet i Queensland i Australien beskriver i artikeln att omfattningen av nya och otydliga akronymer, som förekommer i vetenskaplig litteratur i dag, är tröttande. Och det blir hela tiden bara värre. Det är inte ens säkert att andra forskare fattar vad som menas. Det är inte bara nya obegripliga akronymer som ökar, utan längden på artiklarnas titlar och sammanfattningar (abstracts) ökar också.
En lärdom för forskarna kan vara att de mest citerade artiklarna har rubriker om högst tio ord. Och inga akronymer.
