Vi får inte missa tåget

Krönika 30 apr 2015
Dela artikeln

Snart går tåget och det är viktigt att vara med ombord. Lite av den känslan finns just nu runt om i vetenskapsvärlden och jag upplever den även inom tandvården.

Men vad är det för tåg som ska gå?

Det som händer just nu är att regeringen har påbörjat arbetet med en ny forskningspolitisk proposition. Den ska ha huvudinriktning på de närmaste fyra åren men också att ha ett tioårigt perspektiv. Syftet med den är att Sverige ska behålla sin position som en framstående forskningsnation och kunna hävda sig internationellt, men den ska bland annat också identifiera områden där angelägen forskning saknas.

Det är naturligtvis bra med det långsiktiga perspektivet, forskning är långsiktig verksamhet som inte kan styras av kvartalsbokslut. Men det långsiktiga perspektivet gör det också extra viktigt att vara med och inte glömmas bort. Missar man tåget får man vänta länge på perrongen.

Hur ser det då ut inom tandvården? Något vi ofta fått höra är att det finns åtskilliga kunskapsluckor.

Utvecklingen har gått mot evidensbaserad och kunskapsstyrd vård. Det är en sund utveckling som bidrar till att vården blir jämlik och säker, men det ställer också krav på att det verkligen finns bra kunskap att stödja sig på. I den utvecklingen har vi, bland annat genom Socialstyrelsens framtagande av nationella vårdriktlinjer, kunnat se att det finns stora behov av ytterligare forskning inom tandvården. Det finns få områden där vi verkligen vet tillräckligt.

För Sveriges Tandläkarförbund är vårdkvalitet och patientsäkerhet viktiga frågor och för oss är det angeläget att sluta luckorna. Vi behöver mer och säkrare kunskap om hur vi på bästa sätt ska ta hand om våra patienter och arbeta för en god munhälsa. Patienter och samhälle satsar stora resurser på tandvård, det är viktigt att dessa används så bra som möjligt.

I mitten av mars lade SBU fram en rapport om kunskapsluckor inom barn- och ungdomstandvården, där man konstaterar att vi vet för lite om hur vi på bästa sätt ska ta hand om barn och ungdomar inom tandvården. Det bekräftar bilden som vi redan sett inom vuxentandvården.

Detta visar att det finns stora vinster för både samhälle och tandläkarkår att satsa på kliniknära odontologisk forskning. Att det finns en kunskapslucka eller att en behandling saknar vetenskapligt stöd betyder inte att det vi gör är fel, men det behövs mer kunskap för att veta att vi verkligen gör det bästa möjliga för patienten.

Jag ser bland tandvårdens aktörer att det finns ett engagemang för att förbättra situationen. Jag önskar att vi i den forskningspolitiska propositionen verkligen får se satsningar på kliniknära forskning och ett systematiskt arbete som kommer tandvårdens patienter till gagn.

Men det kommer inte av sig självt, vi måste agera över hela fältet. Från förbundet lyfter vi frågorna i olika kanaler; genom Saco:s akademiska forum, genom att uppvakta beslutsfattare och genom att samverka med dem som delar vår syn på vikten av att satsa på munhälsa i forskningen.

Vi både kan och vill bidra till att förbättra kunskapen och därmed vården, därför behövs vi så tåget kommer fram ordentligt!

Text: Hans Göransson

Dela artikeln
Hans Göransson
Hans Göransson
Hans Göransson är ordförande för Sveriges Tandläkarförbund sedan 2014 och tandläkare/rådgivare på Folktandvården Sörmland.

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören.: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch