Så kvalitetssäkrar du dina fyllningar

Så kvalitetssäkrar du dina fyllningar

16 aug 2011
Dela artikeln
Hur länge håller dina fyllningar? Använd ett kvalitetssäkringsverktyg för att systematiskt bedöma fyllningarna, så får du med tiden svar på frågan.

– Få tandläkare kan säga hur länge fyllningarna de gör håller i snitt. De flesta kan bara gissa, säger Anders Berglund, universitetslektor vid Umeå universitet.

Även om du har läst studier om fyllningars livslängd kan det vara svårt att översätta resultaten till de fyllningar du själv har gjort. Förutsättningarna kan vara helt annorlunda.

Därför rekommenderar Anders Berglund och kollegan Karin Sunnegårdh-Grönberg, övertandläkare i kariologi, kolleger som är intresserade av kvalitetssäkring att kontinuerligt bedöma sina fyllningar.

Karin Sunnegårdh-Grönberg har utgått ifrån en bedömningsskala som används av United States Dental Health Service. Skalan har anpassats efter svenska förhållanden av kollegan Jan van Dijken och har använts i forskningssyfte och undervisning. Skalan är kanske för omfattande för att använda i den kliniska vardagen. Därför har Karin och Anders förenklat den så att den går att använda som ett kvalitetssäkringsverktyg »ute i verkligheten«.

– Det tar tio sekunder att bedöma en ny fyllning när man har vant sig vid att göra det. Sedan kan du följa dina egna fyllningar över tid och få svar på vad som förändras och varför du byter fyllningar, säger Karin Sunnegårdh-Grönberg.

Metoden är ett alternativ till fotografering, men går snabbare när man har en inarbetad rutin.

Se systematiskt

Verktyget hjälper dig att se systematiskt på dina fyllningar. Förutsättningarna behöver vara desamma från gång till annan.

»Checklistan« ovan är ett stöd för att bedöma fyllningens anatomi, anslutning och ytråhet samt att bedöma om det finns karies som kräver en reparativ åtgärd. Varje fyllning blir godkänd eller underkänd på de fyra parametrarna.

Karin Sunnegårdh-Grönberg rekommenderar att bedömningen görs när man gör en ny fyllning och sedan vid återkommande revisionsundersökningar.

För att det ska fungera behöver man bygga upp smidiga rutiner. Hur man gör beror exempelvis på om ,am alltid jobbar i samma rum med samma tandsköterska, hur journalsystemet ser ut och hur man för daganteckningarna. Det enklaste kan vara att ha en särskild pärm för fyllnadsbedömningarna.

En begränsning

Med fyllningsbedömningsverktyget är att det inte säger någonting om patienten eller operatören, andra viktiga faktorer som påverkar fyllningens livslängd.

Därför är det viktigt att notera vad det är för patient, till exempel om det är en bruxist eller en kariesaktiv person.

Måste du göra om en fyllning därför att patienten har fått sekundärkaries, är det patientens sjukdom som förkortar fyllningens livslängd. Därför är det viktigt att förebygga karies.

– Vi borde laga mindre och behandla mer, säger Karin Sunnegårdh-Grönberg.

Följ bruksanvisningarna

Att känna till dina egna begränsningar kan också förlänga fyllningens livslängd. Erfarenhet är en viktig faktor, noggrannhet en annan.

– Ju mer teknikkänsligt ett material är, desto viktigare är utförarens skicklighet, säger Anders Berglund.

Det är också viktigt att följa bruksanvisningarna.

– Att följa anvisningarna till punkt och pricka fyller med största sannolikhet en funktion, säger han.

– Hur bedömer man om man har gnuggat i 30 sekunder? Hur många använder tidtagningsur konsekvent?

Ett sätt att ta reda på hur noggrann du är är att testa dig själv. Vad innehåller lösningsmedlet som du använder?

Använder du ett material ofta ska du lära dig instruktionerna utantill. Med material som du använder sporadiskt måste du titta på bruksanvisningarna. Olika produkter har olika arbetsgång.

Ett problemområde är när det är svårt att hålla gingivalvätska, saliv och blod borta vid omgörningar av klass två kaviteter.

– Om det blöder och man inte kan hålla torrt, då fungerar inte »det bästa materialet«, säger Karin Sunnegårdh-Grönberg.

Ett annat råd hon ger är att inte byta material för ofta. Byt först när kliniska studier visar att en ny produkt är bättre än den du använder.

Om ett material som du har använt försvinner från marknaden efter några år kan det vara en signal på att materialet inte fungerade bra. Håll i så fall extra koll på de patienter som har fått materialet.

Text: Janet Suslick

Foton/Illustrationer: Illustration: Thomas jacobsen/Lasse Mellqvist

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in, kontakta webbredaktören: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch